Karmalagen är central i Martinus verk och innebär i sin grundprincip att man skördar som man sår, dvs att om jag skapar obehag för andra levande väsen får jag själv uppleva en exakt spegelbild av det i mitt eget liv - nuvarande eller kommande. Många läsare av Martinus tolkar karmalagen som att den är det enda som finns, alltså att alla upplevelser överhuvudtaget är karmavågor från ens eget förflutna. Denna tolkning har enligt denna artikel ett antal problem och vi kommer att belysa några av dessa samt presentera en annan tolkning som vi menar ligger mer i linje med vad Martinus menar.
Marja har redan skrivit flera artiklar i ämnet här i bloggen och denna artikel är bara ytterligare en fördjupning med utökade referenser och analyser av Martinus texter. Läs dessa tidigare artiklar här:
Två fundamentalt olika tolkningar
I sin argumentation hänvisar anhängarna av förstnämnda tolkning ofta till Symbol 16 – Evighetskroppen. Här visar Martinus en symbol över hur jaget som den fasta punkten existerar i centrum av alla "rörelser" som bildar en klotform runt det.
I ett föredrag jag närvarade på redan 1997 uttryckte föredragshållaren detta så, att alla upplevelser jaget har alltid är en egen utsänd handling för, citat: ”Något annat går ju inte att uppleva”.
Men studerar man symbolförklaringen noggrant framgår tydligt att varje båge i symbolen inte behöver representera en utsänd handling av jaget (min fetstil):
[…] De många violetta cirkelbanor eller kretslopp som utgår från och kommer tillbaka till jaget symboliserar alla de olika rörelsearter som det levande väsendets skapade organ, kroppar, manifestationer och livsupplevelse utgör. Som vi tidigare omtalat går alla skapade företeelser i kretslopp. Därför symboliserar var och en av dessa cirkelbanor eller vart och ett av dessa kretslopp på symbolen såväl kroppars och organs som manifestationers och tankebanors kretslopp. Allt skapande är rörelse. Alla skapade ting är kombinationer av rörelsearter, all materia är sammansatt av olika rörelsearter. Allt är sålunda rörelse. Och då rörelse inte kan gå i rät linje, utan måste gå i kretslopp tillbaka till sitt upphov och ursprung, är allt som är tillgängligt för vanliga sinnen alltså i rörelse. Det är detta som ligger till grund för att allt är underkastat förvandling. Allt är i kretslopp omkring jaget, som är den fasta punkten i förhållande till all rörelse. Det största kretslopp som ett väsen helt kan uppleva inom ett fysiskt jordeliv är just detta jordeliv. Det är ju i sig självt en rörelseutlösning som utgår från jaget och återvänder till jaget. Men väsendet kan inom detta jordeliv se eller bli vittne till brottstycken av kretslopp av långt större dimensioner.
Dess eget nuvarande jordeliv är sålunda endast en enskild lokal del av ett jättekretslopp som det befinner sig i, ett kretslopp som vi känner som ”spiralkretsloppet”. Vi kan alltså också beteckna detta kretslopp som en cirkelbana på symbolen utgående från jaget och återvändande till detta, varefter väsendet åter förs in i ett nytt spiralkretslopp och så vidare i det oändliga. (st. 11)
Symbol 16 säger alltså inte att alla upplevelser jaget har är återvändande gamla handlingar. Den säger att alla rörelser som jaget sänder ut mot omgivningen går i kretslopp och återvänder. Detta är en helt avgörande distinktion. Symbolen beskriver utsändandet av energi, inte mottagandet. Men upplevelser i livet sorterar just under mottagande av energi så vi måste se vad Martinus skriver om detta för att förstå vad som "går att uppleva", som föredragshållaren sade.
Mottagandet av energi
Martinus valde att behandla ämnet Kosmisk kemi i två hela band av Livets Bog, band II och III. Det är ca 1/3 av hela verket vilket visar att han ansåg att det var av stor vikt. Så här inleder han ämnet i LB II:
[…] Denna upplysning om själsliga eller kosmiska ämnens reaktionsförmåga, denna ”kosmiska kemi”, är alltså ingenting mindre än ”ödesvetenskap”. Och den lägger då också grunden för utvecklingen av förmågan att förstå utredningen om själva ödesdaningen längre fram här i ”Livets Bog”. (LB II st. 292)
[…] Liksom den erfarne fysiske kemisten inte tar fel på vatten och saltsyra när han skall tvätta sina händer och naturligtvis inte heller anser värmeugnen vara en lämplig plats för sitt eventuella dynamitavfall utan på alla sätt söker göra umgänget med de livsfarliga ämnena så betryggande som möjligt, så garderar sig också den kosmiske kemisten så mycket som möjligt i sitt umgänge med de kosmiska ”kemikalierna”, i synnerhet som dessa materier inte på något område är mindre livsfarliga än de fysiska. (LB II st. 293)
Läser man hela LB II och III framträder en bild av att det levande väsendet är en kosmisk kemist i ett kosmiskt laboratorium där det med sin fria vilja och efter bästa förstånd fritt kan experimentera med de kosmiska kemikalierna och se hur de reagerar. Mottagandet av energi är jagets upplevelse av reaktionen mellan de kosmiska kemikalierna och sitt eget medvetande. LB II, st 496 och 497, min fetstil:
496. Eftersom all "materia" är "ljus", blir all upplevelse detsamma som upplevelse av "ljus". Men då att uppleva "ljus" är detsamma som att "se", blir all upplevelse eller förnimmelse detsamma som "syn". Vi är dock vana att kalla enbart det vi upplever genom ögat för "syn". När upplevelsen sker genom öronen, blir "ljuset" till "ljud". När den sker genom näsan, blir "ljuset" till "lukt", medan den blir till "smak" när den sker genom tungan, för att slutligen bli till primitiv förnimmelse eller "känsel" när den sker genom vår organisms direkta beröring med de främmande energierna eller "ämnena". Alla dessa former av förnimmelse är endast skilda variationer av samma sak. Principiellt utlöses de på exakt samma grund, det vill säga av jagets energiers beröring med de främmande energierna. Samma förhållande gäller när upplevelsen sker genom ännu högre sinnen än de fysiska. Då kallar vi den varken "lukt", "smak" eller "hörsel". Dock händer det ofta att denna form av upplevelse kallas "syn", men då är det i regel i symbolisk mening, medan den gängse beteckningen är "själslig" eller "andlig upplevelse". Varje slag av upplevelse, såväl den själsliga eller andliga som den fysiska, är således identisk med reaktionen av jagets energiers beröring med de främmande energierna.”
497. Alla former av "ämnen" eller "materia" är således i själva verket lika med åsynen av "ljus". När Bibeln berättar om Gudomens första skapelse som identisk med "ljusets" tillblivelse, är det inte utan en viss relation till detta. De fortsatta resultaten av den gudomliga skapelsen – klotens, växternas, djurens och människornas tillblivelse – är endast sinnesintryck, reglerade med hjälp av "perspektivprincipen". Det vi uttrycker med dessa beteckningar, och alla de ting för vilka vi har andra beteckningar, är utan undantag endast reaktioner av vårt eget jags energiers beröring med Gudomens jags energier eller "ämnen" (naturen). Allt vi upplever är endast olika "kosmiska ljusreflexer". Världsalltet är en ljusocean. I denna ljusocean har varje enskilt jag en position. Och då oceanen utgör olika grader av ljus, befinner sig varje enskilt jags position liksom på en stigande skala av ljus. För jaget utgör denna position eller nivå således ett slags centrum eller mittpunkt på skalan, varifrån det upplever livets detaljer enligt perspektivprincipen. Jagets hela upplevelse och bedömning av såväl sitt eget frambringande eller skapelse som sin förnimmelse, är endast uttryck för ett visst bestämt förhållande mellan jagets energiers grad och det upplevda tingets position eller grad på skalan. Det är detta förhållande vi känner under begreppet ett "skapat ting". Och det är dessa "skapade ting" vi ger namn och kallar: naturen, havet, molnen, blommorna, djuren, människorna, hus, möbler, maskiner, tankar, medvetande, handlingar osv. Alla dessa namn uttrycker i verkligheten endast grader av "ljus". De betecknar bara gradskillnaden mellan vår egen grad av "ljus" och de övriga graderna av "ljus" på skalan.
Läser man detta noga blir det plötsligt självklart att jaget kan ha en upplevelse som inte är en gammal återvändande handling. Alla ämnen i det kosmiska laboratoriet ligger redo att upplevas med de sinnen väsendet har baserat på samma väsens fria vilja, förstånd och begär.
Ett exempel är att frivilligt dricka för mycket alkohol och bli illamående. Reaktionen mellan väsendets egenvibration (mage/tarm/blod/hjärna) och ämneskombinationens egenvibration (alkoholen) skapar en upplevelse hos jaget. Detsamma gäller givetvis även för behagliga upplevelser.
Vi kallar framöver den första tolkningen för den mekaniska tolkningen då man där tolkar livet likt en maskin där energivågor sänds ut och tas emot enligt ett statiskt-mekaniskt mönster likt vattenvågor i en pool eller en boomerang som går i sin cirkelbana tillbaka till utslungaren.
Vi kallar den andra tolkningen för den kosmisk-kemiska tolkningen då livet här ses som en upplevelse av ämnenas reaktioner med det egna medvetandet enligt ett dynamiskt mönster där väsendets egen fria vilja är den styrande kraften.
Var kommer karmalagen in i den kosmisk-kemiska tolkningen?
Enligt den kosmisk-kemiska tolkningen ses karmalagen som Gudomens direkta personliga uppfostran av det levande väsendet under dess vandring genom mörkerpassagen. Väsendet utlöser här handlingar som skadar andra levande väsen och Gudomen låter det få uppleva hur detta känns genom att personligen återgälda dessa onda handlingar. Detta sker genom passande redskap så som brutala diktatorer, bilolyckor, naturkatastrofer, förtryckande föräldrar osv. som utlöser en exakt spegelbild av det väsendet själv utsatt andra för.
Notera att det inte finns något statiskt moment i den kosmiskt-kemiska tolkningen. Exakt samma handling kan innebära att Gudomen lämnar tillbaka den på olika sätt beroende på avsikten bakom handlingen. Om en lustfiskare mördar fiskar på fritiden som rent nöje och inte som ren överlevnad kan Gudomen uppfostra densamme genom att låta den själv bli lustmördad av en psykopat eller liknande redskap. Om en yrkesfiskare dödar en fisk bara för att överleva och få mat på bordet till sig själv och sin familj kan Gudomen uppfostra honom genom att hans liv blir snabbt avbrutet genom en olycka eller annan situation som inte har något lustmordsmoment i sig. Fisken upplever ingen skillnad i att bli dödad av lustmördaren eller yrkesfiskaren, men dessa får olika öde beroende på deras avsikter. Här finns ingen mekanisk energivåg som går ut och kommer tillbaka likadant till båda baserat på fiskens dödsupplevelse, utan de bådas öden anpassas efter hur brutalt deras båda medvetande är och vad avsikten bakom handlingen var.
När väsendet blivit tillräckligt erfaret och fått sin medkänsla utvecklad som resultat av dessa obehagliga upplevelser börjar det känna med sina medväsen och slutar upp med sina onda handlingar. Då behöver inte Gudomen utföra mer uppfostran och slutar ge tillbaka mer av de onda handlingarna. Detta faller under syndaförlåtelseprincipen och de onda handlingarna läggs i Gudomens "långtidslager" för att användas i nästa spirals växtrike när väsendet återigen förlorat medvetandet och behöver startas igång i den nya spiralen. Här är det Gudomens kärleksfulla hand som varsamt väcker väsendet till liv efter sin långa sömn i salighetsriket då det helt saknat yttre sinnen.
Kan man uppleva obehag utan att det är en karmavåg i den kosmisk-kemiska tolkningen?
Absolut. Exemplet med alkoholen är ett enkelt exempel. Dricker man för mycket kräks man, vilket är en obehaglig upplevelse. Detta är elementär kosmisk kemi, ja t.o.m. så elementärt att det är fysisk kemi. Den mänskliga kroppen reagerar med illamående på många gifter och är ett sätt att utstöta dessa för att skydda sig mot undergång.
Spinner vi vidare på temat gifter har vi ett annat bra exempel i droger. Hasch, amfetamin, kokain och heroin är alla exempel på detta. Den som ger sig in i användandet av dessa droger anträder en mycket obehaglig resa. Ofta börjar det oskyldig på fester med att någon kompis erbjuder någon av de lättare drogerna och den blivande narkomanen glider gradvis in i allt tyngre droger allteftersom. Detta sker enligt den kosmisk-kemiska tolkningen av helt fri vilja och lust att experimentera. Man är nyfiken och blir frestad av de lyckoupplevelser som utlovas genom att inta dem och har inte klokskap eller motståndskraft nog i sin viljeföring att avstå. Fortsätter man djupt ner i drogernas fasor kommer de p.g.a. sina starka kosmisk-kemiska vibrationer att förstöra inte bara den fysiska kroppen och hjärnan utan även ödelägga de motsvarande andliga talangkärnorna för uppbyggnad av nya friska organ, och väsendet riskerar att födas som sinnesslö i kommande inkarnationer. Att bli narkoman är enligt den kosmisk-kemiska tolkningen inte en återvändande karmavåg, att man på något sätt har tvingat någon annan till att bli narkoman. Det gör man frivilligt helt själv genom sin nyfikenhet och fria vilja att experimentera med frestande droger i det kosmisk-kemiska laboratoriet.
Drogberoende och missbruk av narkotiska medel beskriver Martinus f.ö. som "den svarta elden", se Den eviga världsbilden 5, stycke 75.12 och framåt. Här visar han tydligt att det är den egna fria viljan och modet att gå emot flockens grupptryck som är beskyddet mot denna svarta eld (min fetstil):
75.15 Det mest kända exemplet på hur människorna grips av den svarta elden är nikotingiftet, som människor intar i form av ett mer eller mindre omfattande tobaksrökande. Den tillägnade vanan kan se mycket oskyldig ut. Och nästan ingen bryr sig om den allvarliga fara den kan leda till för rökarens organism. Den främjas i särskild grad av människans flockmedvetande. Det är fortfarande en mycket liten procentandel av människorna som inte är suggererade av flockmedvetandet. Det innebär alltså att man har den uppfattningen att flockens mening, som också ibland uttrycks som "den allmänna meningen", är den rätta, den måste man följa. Det är bara en mycket liten procentandel av människorna som har nått fram till den självständighetskänsla som gör att man är fri från flockens mening. Man har tillägnat sig en högre omdömesförmåga än den flocken äger. Man vågar därför säga nej både till tobaken och till alkoholen, även om man av flocken blir betraktad som en särling eller som ett "original" i nedsättande mening.
Närliggande tema till droger är sexuella utsvävningar som också riskerar att leda till svåra obehag. Tjejer, och även i viss grad killar, kan frestas att ge sig in i pornografi och prostitution för att tjäna snabba och enkla pengar. Det finns gott om dokumentärfilmer om detta som beskriver fattiga tjejer som ser detta som en väg ut och hoppas det leder till ett ekonomiskt rikare och bättre liv, men att de fastnar i fångenskap och sexuellt slaveri genom att ge sig i lag med sexhandelns gangstervärld. Detta sker enligt den kosmisk-kemiska tolkningen också genom den fria viljan och frestelsen att tjäna pengar, inte genom att man i tidigare liv lurat in andra i samma situation.
Det finns även dokumentärer som visar att väldigt unga tjejer kommer in i sexuellt utnyttjande av ren dumsnällhet (se mer om detta nedan) genom att inte nännas säga nej när de blir kontaktade på internet-chattar med sexuella inviter. De vill inte göra den andra parten ledsen eller besviken. De går av denna naivitet med på att bli upplockade av bilar och är sedan fast i slaveriet med hot och förtryck om de säger något till någon vuxen.
Poldynamiken är ännu ett exempel. Det enpoligt maskulina känner ett starkt begär efter att äga och kontrollera det feminina, och det enpoligt feminina känner attraktion till att bli beskyddad av en stark och mäktig maskulin man. Dessa båda poler är två kosmiska kemikalier som har nämnda reaktionsförmågor och dras därmed till varandra, så som också sker i det renodlade djurrikets parningar. Men hos oss begynnande människor får den feminina parten en växande motsatt maskulin pol och får med denna en egen stark vilja. Våldsbejakande män är inte våldsamma under den inledande förälskelsefasen, då är de istället charmerande och belevade vilket skapar motsvarande förälskelse hos den feminina parten. Men när förälskelseglöden falnat efter en kort tids smekmånad kommer kontrollbehovet fram och då kanske det redan kommit barn till världen och kvinnan sitter fast i relationen, både kopplat till barn och till det ekonomiska. När mannen förändras och blir kontrollerande och våldsam, i takt med att kvinnan uppvisar en egen åsikt och fri vilja, är det inte lätt för henne att lämna, trots att våld och våldtäkt ibland blir en hemsk del av samlivet.
Enligt den kosmisk-kemiska tolkningen är kvinnans obehagliga upplevelser inte återvändande karmavågor, att hon har slagit och våldtagit andra, utan en kosmisk-kemisk verkan av poldynamiken under polförvandlingen samt att hon inte hade tillräckligt starka erfarenheter att genomskåda mannens sanna natur bakom förälskelsens rosafärgade glasögon. Efter att ha genomgått detta obehag kommer hon att ha mycket känsligare känselspröt kommande tider och kommande liv och vara vis nog att direkt genomskåda och avvisa denna typ av man och därmed med sina erfarenheters klokskap och fria vilja styra förbi denna fara.
Nästa exempel är självutplåning. Man kan genom felaktigt tänkande bli dumsnäll (tossegod) och inbilla sig att det är ens plikt att uppoffra sig för andra till den grad att man nästan själv går under. Man ställer frivilligt upp på allt andra ber om för att man tror att det är det man ska göra för att vara en god människa eller bli omtyckt och få vara del av en grupp. Man offrar allt man själv vill göra och underordnar sig någon annans vilja för att passa in eller för att inte få skuldkänslor, att man är en självisk och hemsk människa. Detta kan leda till att man till slut helt förlorar medvetandet om vem man är, vad man vill och vad man behöver för att må bra och i värsta fall leder det till fysiska och psykiska sjukdomar p.g.a. att man permanent förtrycker det man vill säga eller göra och inte är i kontakt med sin egen livsglädje och därmed normala livskraft.
Missförstånd. Om man träffar en människa och båda frivilligt inleder en dialog om något ämne, och man berättar sin egen syn eller analys till denna utan någon som helst ond avsikt men den andre missförstår och reagerar med ovänskap, antipati och vrede så är det inte en karmaåterkomst som sker enligt den kosmisk-kemiska tolkningen. En intolerant människa ses här som en kosmisk kemikalie vars naturliga reaktion alltid är att reagera med antipati, precis som en uppretad hund alltid skäller aggressivt. Här gäller det att lära sig identifiera denna personlighetstyp och låta bli att diskutera med den då den inte är öppen för andras synsätt.
Listan över exempel på obehagsupplevelser som inte är återvändande karmavågor kan göras lång, men gemensamt för dem alla är att det är frivilliga val och handlingar man gör mot sig själv på grund av sin fria vilja, inte något man gör mot andra.
Kan vara både och
Vissa av de exempel på obehag som avhandlats ovan skulle dock även kunna utlösas i form av karma.
Droger. Det finns exempel på brutala rånare som använder heroinsprutor som vapen vid ett överfall och hotar med att injicera drogen om rånoffret inte överlämnar det rånaren vill ha. Om rånaren utför denna onda handling och alltså tvingar i någon en hög dos av en stark drog som offret blir beroende av efter bara en spruta är detta ett exempel på en utsänd energi mot omgivningen. Gudomen måste uppfostra rånaren genom att återgälda den onda handlingen på samma sätt och här kan man alltså tänka sig att man tvingas in i drogberoende genom yttre krafter.
Pornografi och sexuella utsvävningar. Det finns människor av båda könen som kidnappar andra och tvingar in dem i prostitution och sexuellt slaveri för egen vinning vilket är känt som människohandel, som exempelvis Jeffrey Epstein och Ghislaine Maxwell. Detta ger motsvarande karma då det handlar om utsänd energi mot andra och inget man gör mot sig själv. Här måste Gudomen uppfostra förövarna genom att ge dem motsvarande öde genom att de själva blir överfallna, kidnappade och förslavade sexuellt.
Gör man ont eller försöker hindra någon annans fria vilja, ger det mörk karma. Läs mer om ödet och den fria viljan i LB VI, stycke 2282 och framåt.
Försvinner inte rättvisan i den kosmisk-kemiska tolkningen?
Förespråkare för den mekaniska tolkningen av karmalagen argumenterar för att den kosmiska rättvisan försvinner om inte alla livsupplevelser är ens egna gamla karmavågor. Om det levande väsendet kan uppleva obehag som det inte själv är den djupaste orsaken till så försvinner väl rättvisan och makten över sitt eget öde? Men detta stämmer inte.
Som beskrivet ovan återgäldar Gudomen de egna onda handlingarna som sorterar under karmavågor. Där är båda tolkningarna eniga. Genom att sluta utföra onda handlingar får man syndernas förlåtelse och karmavågorna slutar att komma tillbaka.
I andra fallet, som endast den kosmisk-kemiska tolkningen erkänner som faktum, kan man som ovan nämnt orsaka sig själv obehag genom sin fria vilja och förmåga att experimentera med de kosmisk-kemiska ämnena: alkohol, droger, pornografi, sexuella utsvävningar/urspårningar, förälskelser, självutplåning, depressioner, utbrändhet, frosseri osv. Men även här är man själv den första orsaken till detta sitt öde och har fortfarande full kontroll över att ändra det. Detta gör man genom att ändra på sin fria vilja, och helt enkelt vilja något annat – även om det naturligtvis ibland inte kan ske förändringar från en dag till en annan.
Man kan bestämma sig för att vilja bli fri från alkohol och droger. Det är exakt detta som de olika avvänjningsprogrammen är till för att stödja och stimulera. Med enträget arbete är det möjligt att vänja sig av med drogerna och bli fri. Men har man sjunkit mycket djupt ner så man fötts som sinnesslö kan det ta flera liv att bli normal igen menar Martinus.
Man kan bestämma sig för att vilja upphöra med att delta i porrbranschen och andra sexuella utsvävningar. Här finns också hjälp att få från de humana krafterna genom organisationer som till exempel Talita som arbetar för att hjälpa kvinnor ut ur sexuellt slaveri och få ett normalt liv med normalt arbete och inkomst. Deras berättelser om kvinnorna som lyckas är beviset på att det är möjligt.
Man kan bestämma sig för att med sin fria vilja vara mycket försiktig med vem man ger sig in i relation med, och inte tillåta sig att svepas med av förälskelsekänslor. Med en tillräckligt stark vilja går det att tygla och kontrollera känslor. Man måste bara vilja det tillräckligt mycket.
Man kan bestämma sig för att sluta vara dumsnäll och självutplånande, när väl insikten infunnit sig att man själv också har rätt att må bra. Det går utmärkt att säga nej när folk ber en om något så länge man är beredd på att konsekvenserna kan vara att man inte längre får vara med i just den grupperingen människor. Sannolikheten är dock hög att dessa människor är energitjuvar som vill missbruka ens snällhet så man har goda chanser att hitta andra grupperingar som respekterar en för den man är om man aktivt börjar leta alternativ. Eller kommer till insikt om att man har det bra på egen hand och att det är skönt att ha sitt space och må bra i självvald ensamhet och suveränitet.
Man kan bestämma sig för att med sin fria vilja ta sig ur depressioner och ta hjälp av experter på området. Depressioner kallas idag ofta för ärftlig sjukdom, men är i dessa fall en talangkärna från tidigare liv som bildats genom att man tillåtit sig tänka negativa, dystra tankar under alltför lång tid så det blivit medfödd automatfunktion. Genom att studera den andliga vetenskapen får man kraftfulla verktyg att se att livet är gott och att det finns en kärleksfull Gud som hjälper en komma framåt och uppåt mot ljuset i det eviga livet.
Man kan bestämma sig för att med sin fria vilja sluta vara överambitiös på jobbet. Ofta är det bara ett hjärnspöke att man själv tror att ingen kommer att godkänna ens arbete om man inte jobbar halvt ihjäl sig, jobbar över kvällar och helger etc. Gör man sitt bästa och säger ifrån om arbetsbördan är helt orimlig brukar man få respekt för det om man har en bra arbetsgivare. Om inte, är det dags att se sig om efter en bättre i det kosmiskt-kemiska laboratoriet.
Man kan bestämma sig för att med sin fria vilja sluta frossa i mat och dryck. Precis som i fallet med droger och alkohol kan detta ibland ta flera liv om man upparbetat en automatfunktion och låtit sin organism bli överbefolkad med mikroväsen som vant sig vid de enorma intagen.
Absurda logiska konsekvenser av den mekaniska tolkningen
Om vi nu i korthet går igenom samma exempel igen från den mekaniska tolkningens perspektiv, där man menar att alla livsupplevelser utan undantag är gamla handlingar från det förflutna, ser vi följande absurda logiska konsekvenser.
Alkohol och droger. Om jag blir alkoholist eller narkoman har jag alltid tvingat någon annan att bli alkoholist eller narkoman i tidigare liv. Det har inget med min fria vilja att göra utan är en tvingande ödesvåg från det förflutna. Jag kan inget göra åt min situation, ingen mening att försöka ta sig ur det utan bara fortsätta droga tills det går över av sig självt när all karma återvänt. Hur då?
Pornografi och sexuella utsvävningar. Om jag hamnar i sexuella utsvävningar har jag alltid tvingat någon annan att hamna i dessa tillstånd. Jag har ingen fri vilja utan blir ödesmässigt tvingad in i prostitution, sexuell avtrubbning osv. Bara att vänta och fortsätta sjunka allt djupare ner i sexuella urspårningar tills det går över av sig självt. Hur då?
Förälskelser. Om en kvinna blir utsatt för en våldsam och misshandlande man i hemmet har hon själv alltid varit likadan mot någon annan i tidigare liv. Det är ingen mening att hon försöker ta sig ur situationen utan ska bara vara kvar och finna sig i att ta emot våldet då det är hennes egen gamla karmavåg som måste tas emot för att det ska upphöra. Blir hon dessutom våldtagen är det likaledes hennes karma och hon har alltså våldtagit någon annan förut (hur det nu organiskt skulle gå till). Ingen idé att försöka stoppa våldet, hon måste bara finna sig i det tills det upphör av sig självt då det är gamla karmavågor som återvänder.
Självutplåning. Är jag en självutplånande och dumsnäll personlighet har jag alltid tvingat någon annan för att bli självutplånande och dumsnäll i tidigare liv och måste uppleva hur det är. Jag har ingen fri vilja att förändra situationen utan ska bara fortsätta bli utnyttjad och förtryckt tills det upphör av sig självt då det är gamla karmavågor som återvänder. Bara att uthärda och vänta.
Depressioner. Samma här, blir jag deprimerad har jag alltid tvingat någon annan till att bli deprimerad i tidigare liv. Ingen idé att med sin fria vilja arbeta med sig själv eller tänka positivt då det är en gammal karmavåg som återvänder. Bara att sitta still och vänta och sjunka allt djupare i depressionen tills den försvinner av sig självt. Hur då?
Utbrändhet. Återigen samma, jag har alltid tvingat andra att arbeta ut sig i tidigare liv och får själv uppleva hur det är. Jag har ingen fri vilja att ändra detta utan ska bara fortsätta tills jag går in i väggen och låta det på något sätt gå över av sig självt. Hur då?
Frosseri. Jag har alltid i tidigare liv tvingat andra att bli överviktiga och måste uppleva hur det är att vara överviktig. Jag har ingen fri vilja att med mitt förstånd styra över mitt matintag eller förändra min livsstil till en mer hälsosam. Det är bara att fortsätta frossa tills frosseriet går över av sig självt. Hur då?
Som synes skapar den mekaniska tolkningen en passiv inställning till livet. Eftersom alla livsupplevelser utan undantag enligt denna tolkning bara är gamla handlingar från det förflutna är den enda konklusionen att man bara ska göra – ingenting. Bara att sitta passivt och ta emot allt obehag, vad det än vara månde och vänta tills det går över.
Men betraktar man exempelvis kvinnornas situation genom historien ser man att de tagit emot mannens strukturella förtryck och dominans genom årtusenden. Hur länge till ska de vänta och "ta emot"? Tusen år till? Tvåtusen år till? Nej, erfarenheten visar att det inte tar slut förrän kvinnan själv med förstånd och beslutsam vilja och integritet sätter stopp för det och rättsväsendet hjälper henne med det, samt att mannen får konsekvenser för sitt beteende. Det sker inte tillnärmelsevis i den omfattning som det borde idag.
Konklusion
Missförstår man innebörden av symbol 16, Evighetskroppen, kommer man att bekänna sig till en tolkning av Martinus där allt obehag man upplever är gamla onda handlingar som man gjort mot omgivningen.
Detta leder till den mekaniska tolkningen av karmalagen där gamla handlingar är de enda ”transportbanden” in till jaget som kan skapa upplevelse. T.o.m. Jesus lidanden vid korsfästelsen är enligt denna tolkning hans gamla onda handlingar (restkarma), för man menar enligt ovan nämnda föredragshållare att: ”Något annat går ju inte att uppleva”. Det leder i sin tur till en passiv inställning till livet då man tror att allt obehag är ens egen karma och det är bara att bita ihop och ta emot tills det går över av sig självt, då man menar att upplevelsen är en våg som likt en vattenvåg ska skölja över en och därefter upphöra när den till fullo har återvänt till jaget.
Vi har visat att det finns en annan tolkning av symbol 16 och kombinerat med de två banden av Livets Bog (band II och III) som avhandlar ämnet Kosmisk kemi framträder en bild av livet där det levande väsendet primärt är en kosmisk kemist som när som helst med sin fria vilja och baserat på sitt förstånd kan uppleva vad som helst som dess sinnen kan beröra.
Karmalagen är ett personligt samtal med Gudomen som återgäldar ens egna mörka handlingar för att man ska förstå hur det känns. Karmalagen är det man gör mot andra. Kosmisk kemi är det man gör mot sig själv. Båda fallen kan skapa upplevelser av obehag för sig själv. Karma handlar om att man ska sluta skada sin nästa. Kosmisk kemi handlar om att man ska sluta skada sig själv.
Karmalagen är alltså enligt denna artikel bara halva sanningen om obehagliga upplevelser, andra halvan förklaras av Kosmisk kemi. Martinus får själv avsluta med ett par citat som illustrerar detta på ett koncentrerat sätt.
Även om mänskligheten till sist blir så fullkomlig, att den inte ska ha karma, måste man förstå att den ändå lever i en materiell värld, där det kan inträffa att en människa faller eller bryter benet. Men när hon inte har någon särskild karma kvar, kan hon radera ut det med sitt medvetande. Hon kan med sin tanke bota sig själv ögonblickligen. (DEV 5, Symbol 77)
Och:
…livsvägen genom mänsklighetens terränger på den fysiska jorden är ännu mycket besvärlig. Alla får skråmor, rispor, sår och ärr. Inte ens en ängel skulle kunna passera genom de nämnda terrängerna utan att smutsa ner sin vita skinande klädedräkt. (Martinus i Kosmos 2018/2)
Så nej, alla upplevelser i livet är således inte karma.
/Anders och Marja