Det har hävdats från maskulint håll bland dem som menat sig ha förstått karmalagen och polförvandlingen, som Martinus har förklarat i Livets Bog, att det är kvinnors karma att de blir våldtagna.
Man vill ha det till att kvinnor måste ha våldtagit män i denna eller tidigare spiral då vi var maskulina väsen. Att våldtäkterna skulle bero på den lilla ”restkarman” som Martinus har sagt att växter och djur behöver för att påbörja en ny utvecklingsspiral. Man vill få karman till en slags rest-straffvandring från att man som man i tidigare spiral nu behöver uppleva våldtäktskarma som kvinna. Hur bisarrt är inte det! Kan man inte förklara varför kvinnor och flickebarn våldtas, så fabricerar man en ny teori som man vill få klämt in i Martinus världsbild bara för att man inte som man vill känna skuld och ansvar för mäns våldsbehandling av kvinnor.

Så vari skulle karmaundervisningen för kvinnor vara, som utsatts för mäns våldtäkt när de aldrig själv våldtagit någon? Sluta begå våldtäkt, fast du aldrig har gjort det???
Det är ju organiskt omöjligt för kvinnor att begå våldtäkt på män eftersom hon saknar ett könsorgan att utföra handlingen med. Hon är dessutom oftast fysiskt svagare och kan inte vinna en fysisk maktkamp mot en starkare man.  
Karma- eller ödeslagen är ju nämligen en spegelprincip:

"Ödesvedergällningen eller karman är ju en "spegelprincip", vilken - om inget annat ingriper - i ens eget öde utlöser en absolut exakt återgivning av det man själv befordrat i andra väsens öde. Om man förtrycker ett annat väsen eller berövar det något av dess frihet, måste sålunda denna utlösning ovillkorligen åstadkomma ett motsvarande förtryck och frihetsberövande i ens eget öde. Man kan inte återgälda eller ersätta ett förtryck eller frihetsberövande, som man utsatt ett annat väsen för, med något slag av sjukdom eller kroppsligt obehag i ens eget öde. Vad skulle väl ett sådant obehag kunna gagna det andra väsendet? Och på vad sätt skulle det gagna en själv i den givna situationen? Karma eller vedergällning är ju inte i något som helst avseende en "straffprincip". Det finns överhuvud taget inget lidande eller obehag som i absolut mening kan existera som utlösning av "hämnd". En sådan uppfattning kan bara förekomma i den ännu djuriska delen av den primitiva människans medvetande eller mentalitet." Livets Bog 1262

Däremot kan män begå våldtäkt även på män, vilket sker i fängelser och oftast sker som en kränkande maktdemonstration av den/dem som står högst i hierarkin. Man behöver ju inte gå in på detaljer om hur, det kan väl de flesta räkna ut. Här får ju män sin egen karmaupplevelse tillbaka. Och hur många karmaupplevelser av sådan art finns det för män att se fram emot? Miljoner kvinnor våldtas årligen.
Bara i Sverige: Under 2014 anmäldes 20 300 sexualbrott, varav 6 700 rubricerades som våldtäkt.

Enligt FN:s statistik över världens mest våldtäktstäta länder ligger Sverige högst. Inget män och samhället borde känna sig stolta över.
Varför ligger Sverige så världsledande på våldtäktslistan? Kan det bero på den patriarkala synen hos domare och polisväsendet? Och kvinnosynen hos de flesta av de svenska männen? Ja, även hos de flesta kosmologi-intresserade. Ja, vad annars? För få våldtäkter klaras upp :

Enligt BRÅ anmäldes kring 6 700 våldtäkter ifjol (2015) och hittills i år – mellan januari och oktober – har 4 789 våldtäkter anmälts. Uppklarningsfrekvensen är låg. Ett par hundra personer döms för brottet varje år. Enligt BRÅ.

Rent ut sagt; Sverige är rena drömlandet för män som inte kan kontrollera sina sexuella drifter.

Idag vet vi ju att all vår samlagsdrift aktiveras i den gamla reptilhjärnan i hypofysen i en liten körtel i mitten av huvudet strax ovanför örat. Det är härifrån könshormonerna styrs, det är där begäran efter en partner väcks med hjälp av det kvinnliga östrogenet och det manliga testosteronet. Det gäller vare sig vårt begär riktar sig mot någon av motsatt kön eller eget.
Man måste ställa sig frågan: varför begår inte kvinnor våldtäkt? Har de gjort det i tidigare liv? Knappast! Då kan hon ju inte själv ha orsakat våldtäktskarma, ödeslagen är ju nämligen som nämnts exakt i sin återvändande undervisning.
Livets Bog IV 1262:

"All utlösning av energi, rörelse eller manifestation kan ju i sin djupaste analys endast existera som "orsak och verkan". Inför denna "orsak- och verkanlag" står det levande väsendet. Med sin självbevarelsedrift, sin viljeföring, sina önskningars och begärs tillfredsställande griper väsendet in i denna lags domäner. Det sätter vissa arter av energivågor eller svängningar i rörelse. Och vissa bestämda energivågor måste enligt denna lag åstadkomma vissa bestämda "verkningar". Varje "orsak" kan bara ha sin egen bestämda "verkan". "Salt" måste alltid verka som "salt". Det kan inte ibland verka som "socker", lika litet som "socker" ibland kan verka som "salt" eller något annat ämne. En viss bestämd utlöst handling kan heller inte i ett fall skapa något helt annat än i ett annat fall. Den måste alltid utlösa samma verkan. … Varje "verkan" har sålunda sin bestämda "orsak", utan vilken den omöjligt kan utlösas. Varje gång man vill uppnå en bestämd "verkan" måste man absolut utlösa den speciella "orsak", av vilken ifrågavarande "verkan" är ett resultat. Och här i dessa exempel ser vi alltså själva vedergällnings- eller karmalagens orubbliga struktur."

Och tidigare har våra polkonstellationer varit någorlunda inriktade på parningsprincipen där mannen varit den som bestämt över sin kvinna och kvinnan har underkastat sig den överlägsna makten. Frid och harmoni har rått på det området. LB IV:

Med den "maskulina polen" förstår vi här alla sådana tankar som är uttryck för begär efter,
eller sådana medvetenhetsfunktioner som verkar befordrande för styrka och makt. Därför måste sådana väsens medvetanden redan av naturen vara fientligt stämda mot likasinnade väsen, d. v. s. väsen av deras "eget kön", ty dessa har ju samma begär eller medvetenhetsinställning och är alltså födda konkurrenter eller rivaler om herraväldet och makten. "Maskulina" väsen eller "hanväsen" i renkultur är sålunda "speciella stridsväsen". (LB IV, st. 829)

"Han går till hustrun, emedan han där får tillfredsställa sitt eget begär, får sin kärlek till sig själv uppfylld." (Livets Bog V st. 1846)

Och den feminina polen:

”Sådana väsen känner i sin kulmination just en längtan, hunger eller trängtan som är raka motsatsen till det "maskulina" väsendets hunger. De känner en längtan just efter att bli värnade eller beskyddade, de trängtar efter att få hänge sig åt och låta sig dirigeras av en överlägsen makt.” (LB IV, st. 1124)

All sexualitet handlar ju om polförvandlingen och brister i vår humanitet.
Idag har den motsatta polen redan börjat växa i kvinnan och den maskulina principen påverkar henne till den grad att hon vill bestämma själv vad hon vill. Styrkan hos många polförvandlade kvinnor idag är, skriver Martinus: "att många kvinnor har framstående maskulina egenskaper, kan leda stora företag, har många personer lydande under sin vilja och beundrar sitt eget kön mera än det motsatta." LB I st.832. Det skapar naturligtvis problem i relationer om mannen vill äga hela makten.
Att män begår övergrepp och våldtäkter, beror på att man inte har herravälde över sina hormoner och drifter. Man ger efter för sina sexuella begär som styrs av reptilhjärnan, man har ingen tankestyrning utan ger efter för sin lust. Och även på den djuriska principen att man har rätten att ta för sig utan att den andra samtycker, man vill genom sin maskulina polprincip ”äga och besitta”. Och bl.a. droger och alkohol påverkar negativt förmågan till behärskning.
Varför män våldtar borde ju besvaras av män. Men det är som vanligt på alla Martinus-forum där denna fråga ställs, det kan de inte. Varför män inte vill diskutera frågan är ju uppenbar. De flesta tycker att ”jag har ju inte våldtagit någon, så jag befattar mig inte med detta”. De vill ha det till att kvinnor försöker skuldbelägga männen utan orsak. Och så tiger man eller sällar sig till den patriarkala samhällssynen att det antingen är våldtäktsmännens mammors fel eller de kvinnors egna fel som blir våldtagna. De har väl ”bjudit ut sig, klätt sig utmanade eller varit fulla”. Dvs ”blaim-it-on-the victim”-syndromet.
Det finns då en allmänt outtalad tolerans för männen att de då inte kan tygla sig, de anses nämligen inte kunna styra sina drifter. Även en del kvinnor kan falla in i kören, för de vet ju ofta hur deras karlar blir om ”de inte får sitt när de vill”.
Och de flesta som läser tidningar vet ju att våldtäktsmännen ofta går fria, de behöver ju bara säga att ”hon var ju med på det”. Och då diskuteras det vitt och brett om bevisbördan och hennes tidigare sexuella förehavanden, som gärna bedöms till hennes nackdel. Hon degraderas då till hora, är inte trovärdig längre och får skylla sig själv att han utnyttjade henne.
Så ser samhället ut och i domstolarna sitter det oftast män som dömer. Och dessa män vet ju att det är svårt att behärska sina lustar, de behöver få sin utlösning så de kan hysa en viss förståelse för sina kamrater som förlorade kontrollen över sina behov och tog till våld. De flesta vet väl idag att inte ens domarna är objektiva i sina bedömningar utan styrs av sina egna värderingar? Självaste stjärnadvokaten Silbersky uttryckte det som så - när en reporter frågade honom om objektiviteten inom rättsväsendet - att (fritt citerat): ”vi inom rättsväsendet är ju alla bara människor vi med, med egna värderingar och känslor och objektiviteten blir ju därefter, men vi gör ju så gott vi kan.” Han var ju helt ärlig.
Och han bekräftar det som Martinus också menar, att visst har statsmakten och rättsväsendet till uppgift att skydda individen med lag och rätt, men att dessa lagar alltid släpar efter rent moraliskt:

”Men då jordmänniskorna ännu inte är fullkomliga, kan deras allkärlek och därmed deras statsmakt inte heller vara fullkomlig utan måste vara begränsad till vad allmänheten i dag anser vara rätt och moral.” LB I st.94

Så män kan fortsätta att följa sina lustar och behöver inte omskola sig själv i behärskning, vilket är nödvändigt för att kunna tygla sina begär. Och Sverige toppar ju som vi sett våldtäktsstatistiken i världen enligt FN.
Tittar man på statistiken över de nordiska länderna så ser det ut så här:

En stor ökning på bara sex år, där Sverige ökar värst.

Att kvinnor ibland tycker att det är enklare att skylla på en ”oförklarlig karma” är helt klart upp till dem. Vi har ju ofta behovet av att hitta syndabockar men man måste läsa även det som står mellan raderna i LB. Och även ta i beaktande att Martinus pekar på att allt inte är karmarelaterat som händer i livet. I djurriket kan allt hända.
Och ja, enligt Martinus är karma karma, MEN ALLT ÄR INTE KARMA som händer i livet visar han i sina exempel i min artikel ”Nej, allt är inte karma som händer i livet!”. Det finns en distinktion som är viktig att begrunda när man vill förstå ödeslagen. Om kvinnor nu inte begår våldtäkter, vilket ju alla vet att det är omöjligt, så är det inte hennes karma att bli våldtagen. Då måste det ju alltså bero på något annat.
Så jag tycker att man skall slänga ”offerkoftan” som slängs på oss av patriarkatet och börja fundera på vad vi skall göra åt problemet. Tjejer har ju redan börjat gå samman i stödgrupper där man gör det jobb som poliser och humana män borde göra; se till att kvinnor kan gå säkert på våra gator – även när mörkret faller på. Det är fortfarande alltför lätt att lägga över ansvaret på kvinnorna själva och blunda för de övergrepp som begås av män som inte är herrar över sina lustar och som anser sig ha rätten att ta för sig med våld.
Martinus:

"De är alltjämt de väsen, som representerar den dräpande principens högadel.”

Och:

"Att tro att 'Adam' i paradiset var en 'man' eller ett 'hankönsväsen', det är en vanföreställning som endast har kunnat vinna insteg och anslutning genom maskulina profeter, vilka i en alltför dominerande grad hyllade sitt eget köns väsen som skapelsens herre, åt vilken 'kvinnan' egentligen bara var skapad till att vara slavinna. … Har inte 'kvinnan' under årtusenden hållits nere i okunnighet, sexuellt slaveri och ringaktning av det så kallade 'starka könet', som genom sin maskulina, kroppsliga överlägsenhet eller styrka i förhållande till 'kvinnans' fysiska, kroppsliga tillstånd hade lätt att bli den dominerande? Och är det månne inte denna dominans som bär skulden till att 'Evas skapelse' endast framställts som en händelse till 'mannens' fördel - alltså en dåraktighet som är skriande osann och så långt borta från verkligheten som den överhuvud kan vara. Tron att 'Adam' i paradiset var en 'man' eller ett 'hankönsväsen' är alltså en vanföreställning och en självdyrkan som ett långt senare väsen föll offer för, nämligen den till ett 'hankönsväsen' omskapade 'Adam' eller det väsen som I DAG DOMINERAR över det fysiska planet såsom 'mannen'.” LB 1709 (mina versaler)

Den attityden lever kvar än idag år 2016 bland majoriteten av världens män. Läs vad Martinus skrev om våldtäkter och orsaker till dem.

Och mer
Polförvandlingen som kosmisk kemi

Mäns våld mot kvinnor - ett globalt perspektiv

Sexuellt våld i krig och konflikt