Tappa inte tron på dig själv och mist inte din självkontroll! Det rådet ger Martinus sanningssökaren i sitt svar på en fråga om hur man undgår att bli besatt. Här nedan ger han ännu ett råd: Sök inte invigning på konstlad väg!

Vilka människor är det företrädesvis som söker onaturliga vägar till invigning? Det är människor som hyser stor äregirighet och fåfänga, vilket yttrar sig i ett mycket starkt begär att vara andra människor överlägsna men som i sin strävan efter detta inte kunnat nå sina önskningars mål på det rent materiella planet. För detta var de nämligen inte tillräckligt mogna. Och i sin besvikelse häröver söker de ofta få den otillfredsställda fåfängan tillfredsställd på det andliga eller religiösa området. De önskar alltså här spela en roll, göra sig gällande på ett överlägset sätt, men detta utan att i verkligheten hysa den absoluta osjälviskhet eller den grad av nästakärlek som är den absolut enda vägen till invigning eller andlig storhet. Det är således inte så mycket sitt moraliska begär som det är sin fåfänga de söker tillfredsställa. Därför söker de sig mycket ofta till andliga rörelser för att där spela en roll. De söker sig till mystiska upplevelseformer, spiritism och "ockulta" skolor. De vill gärna tillägna sig klärvoajanta och andra psykiska förmågor, sådana som i verkligheten hör gångna tider och primitiva utvecklingsstadier till och som därför nu hos allmänheten för länge sedan har blivit till intetsägande rudiment. De arbetar med pendelsvängning, automatskrift, transtalande och hypnos. De söker sig till yogaskolor och mystiker och hoppas därigenom kunna nå fram till "invigning " . 
Mycket gott kan naturligtvis läras inom sådana företeelser, därvid bortsett från den oerhörda risken för andlig urspåring som man här utsätts för, men den verkliga fullkomliggörelsen, vilken för med sig den absolut organiska invigningen eller den stora födelsen till kosmiskt medvetande, är lika omöjlig att uppnå här som det är omöjligt för ett litet barn att plötsligt bli en vuxen människa. Vi skall inte här komma in på alla de obehagliga upplevelser och urspåringar, besatthet, begreppsförvirringar och nervsammanbrott som oundvikligen bildar eftertruppen och den allmänna atmosfären i dessa försök att skapa genvägar till fullkomligheten eller den organiska invigningen, till upplevelsen av livets slutliga mening med väsendet: den fullkomliga människan skapad till Guds avbild.
Men det är vår uppgift att poängtera att det absolut inte finns någon som helst genväg till den fullkomliga människan eller den stora födelsen. Om det verkligen fanns en sådan genväg, skulle det vara alldeles onaturligt att denna då inte vore avsedd för alla människor. Varför skulle somliga väsen ha en längre väg till fullkomlighet och uppfylla flera svåra villkor än andra för att uppnå samma färdiga resultat? I hela naturens ordning i övrigt finns inte i något enda fall en sådan meningslöshet eller dåraktighet. Här är alla existerande rörelser led i ett logiskt, d.v.s. absolut nyttigt ändamål. Vi ser här t.ex. inte något fall av genvägar till att bli vuxen. Ett barn på tio år kan inte nå tjugoårsåldern utan att passera de övriga tio åren. Man kan inte bli tjugo år genom att endast uppleva tio, sjutton eller nitton år. 
Väsendets omdaning till den fullkomliga människan, Guds avbild, är inte som någon orden eller dekoration, någon detalj, vilken man som ett ynnestbevis plötsligt kan behängas med och så bli dubbad till riddare av ett visst högt adelsstånd. Vår väg till invigning är inte någon nådegåva som man tilldelas genom andra väsens sympatier eller ynnest, och det är inte heller ett trolleritrick eller något annat hokus-pokus som man kan begagna sig av genom att bli medlem i någon mystisk, magisk eller ockult skola eller cirkel. Här kan det vara bra att komma ihåg, att det bara finns en enda väg till den stora födelsen, och denna väg är uteslutande själens växt från den djuriska, dräpande principen - var och en är sig själv närmast till nästakärleksprincipen - var och en är sin nästa närmast. Detta betyder att man helt och fullt förstår sitt livs högsta mission och mening, nämligen att man inte har kommit till världen för att låta sig tjänas utan för att tjäna och att denna kunskap skall omsättas i livet som en absolut total levnadsart. Allt som avslöjar själviskhet är en falsk väg till invigning och kommer förr eller senare att på ett mer eller mindre obehagligt sätt avslöja sig för sitt upphov som tröskelns väktare. Ur Livets Bog Vl, st. 2005-7.