En manlig läkare tillika politiker sa till mig för 15 år sedan:

"Du skall inte tro, Marja, att det var av välvilja vi män släppte in er kvinnor på arbetsmarknaden. Det var för att vi behövde er! När vi inte längre behöver er är ni de första som får gå!"

Han var ärlig och insiktsfull och den bästa läkare jag någonsin träffat på. (Som parentes kan nämnas att under den tiden jag gick patient hos honom hittade han alla Livets Bog på danska, han var danskfödd, genom en annons i en tidning och köpte alla 7 banden. Jag hade tydligen inspirerat honom i våra samtal :-)!) 

Men han glömde att nämna att det också fanns en stark kvinnogrupp som drev frågor om lika rätt till arbete och försörjning för kvinnor. Eller uttryckt på Karin Pettersons, Aftonbladet, sätt:

"När Socialdemokraterna drev igenom 70-talets stora jämställdhetsreformer: särbeskattning, föräldraförsäkring och förskola, var de piskade av en allt starkare kvinnorörelse. Samtidigt fanns behov av arbetskraft, vilket gjorde att det gick att göra ekonomisk nödvändighet av frågan. Ändå var det långt i från självklart att det patriarkala och mansdominerade partiet Socialdemokraterna skulle ta ledartröjan. Tack vare Olof Palme blev det så ändå.

I dag finns ingen motsvarighet till 70-talets kvinnorörelse. Gudrun Schyman ägnar sig åt kommunpolitik i Simrishamn. Hennes parti, Feministiskt initiativ, brände pengar i Almedalen, men har inte satt några avtryck i politiken. Mona Sahlin hade analysen, men orkade eller ville inte fokusera på kvinnors villkor. I dag finns ingen person i politikens centrum som klarar att göra jämställdhetsfrågan till en nationell angelägenhet.
Det är synd, för det behövs. Kvinnor har fortfarande sämre lön, pension och hälsa än män. De utför det mesta jobbet i hemmet, de vabbar, tar ut mer föräldraledighet och jobbar ofrivillig deltid. De får inte toppjobben, och släpps inte in i styrelserummen. Deras ställning på arbetsmarknaden är svagare, deras frihet är begränsad."https://www.aftonbladet.se/ledare/a/e15XP4/varning-for-gubbchock

De gamla kvinnorna orkar inte längre, verkar det som, och de unga har ännu inte blivit förbannade, kan man ju tro. De lever gott på de tidigare kvinnornas kamp för jämställdhet. Men vänta bara tills de vaknar upp en dag och inser att de håller på att bli överkörda. Speciellt inom kvinnodominerade arbetsområden. 
Karin P:

"Anders Borg kallar sig för feminist, men vill sänka ingångslönerna i kommuner och landsting, i praktiken ett slag mot lågavlönade kvinnor. "Ni har varit för dåliga förhandlare", var hans stränga uppmaning till arbetsgivarna. Avtalet för ingångslönerna ligger i dag på 16 070 kronor i månaden. Om man jobbar heltid, vilket många inte gör. 
Håkan Juholt vill avskaffa barnfattigdomen. Men inte ens Socialdemokraterna verkar riktigt vilja prata om att det kräver riktade insatser för ensamstående mammor. 
Det är helt klart något som saknas."

Javisst är det något som saknas och det är nästakärlek från patriarkatets sida som ju gör motstånd mot en förändring. Som båda könen skulle tjäna på i det långa loppet. Och det saknas sammanslutningar av yngre kvinnor som orkar driva jämställdhetsfrågor. Det är endast genom kamp och övervinnande av hinder och motstånd som man får till förändring. Enligt Martinus är all utveckling detsamma som övervinnande och det skulle vara omöjligt om det inte fanns något att övervinna, vilket han skriver i Logik. Och Martinus fortsätter:

"Och då all skapelse, allt frambringande, endast kan vara identiskt med förändring, och då förändring återigen omöjligt kan äga rum utan att man är överlägsen de realiteter som man förändrar, så skulle omskapelsen av "djur" till "människa" aldrig någonsin ha kunnat äga rum. Ja vi skulle aldrig någonsin ha kunnat få uppleva oss själva eller något annat levande väsen, om det inte hade funnits något att övervinna. En absolut stillhet skulle härska överallt i universum."

Ja, det är ju alltid mörkast före gryningen. Mörkret gör motstånd mot ljusets ankomst. Men ljuset kommer att öka i världen, oavsett hur mycket än mörkret kämpar och strävar emot.

"Att förlåta sin nästa hans mörka handlingssätt emot oss betyder inte, att vi inte bör skydda oss emot honom. Tvärtom. Men skyddet behöver absolut inte vara av fientlig natur, även om det i vissa situationer måste ske genom maktutövning. Denna maktutövning får endast leda till befrielse från eller skydd mot det fientliga väsendet, men absolut inte till mord, dråp eller lemlästning." LB VII 2450.

Vi kvinnor har all rätt att kräva makten och rätten till vårt eget liv, och vi har rätt att kräva demokratisk jämställdhet. Och respekt.

Hälsar opolitisk f.d. heltidsarbetande ensamstående fattig mor
Marja

Tidigare om ämnet:

Anders:
Vad händer när mannen släpper makten?

Marja:
Himmelriket på jorden långt borta för kvinnor och barn...

...men vem kan vi tacka för förbättringen?

Inte tiga i några församlingar - del 2

Kan kvinnor stödja varandra lika bra som männen?

Buddhistisk kvinnosyn

Så länge vår kärlek har ett villkor kvar...

Om krig och fred

Bra film om polförvandlingens stora vedermödor!

Sagt av Susan Faludi

© 2011 Marja Silverfall All Rights Reserved