Mänsklighetens öde av Martinus

Författare: 
Martinus

Ett koncentrat av mänsklighetens utveckling och öde i tolv punkter

Samtidigt som jag hänvisar till Livets Bog, där det finns en utförligare redogörelse för den kommande världsregeringen och dess resultat, vill jag med följande citat från denna bok endast ge ett koncentrerat uttryck för den jordiska mänsklighetens öde eller nuvarande utvecklingsepok. Detta koncentrat kan formuleras i följande tolv punkter:

  1. Osjälviskhetens seger över själviskheten på alla områden. Gemenskapsintressets seger över privatintresset.
  2. Skapandet av en internationell demokratisk världsstyrelse.
  3. Alla länders avrustning, till förmån för upprättandet av en internationell, opartisk världspolis.
  4. Utvecklingen av ett internationellt, öppet - inte hemligt - högsta lag- och rättsväsen, sammansatt av vetenskapens yppersta representanter på såväl andliga som materiella områden, vilka är kvalificerade att skilja mellan "abnorma handlingar" och "förbrytelser", som har kännedom om utvecklingens gång och tillvarons eviga lagar och därmed garanterar absolut rätt och rättvisa för allt och alla.
  5. Avskaffandet av privat äganderätt till värdena - till förmån för världsstatens övertagande av dessa värden.
  6. Avskaffandet av pengar - till förmån för införandet av individens personligen presterade arbete som denna individs enda betalningsmedel.
  7. Upprättandet av en för hela världsstaten gemensam barndoms-, ålderdoms- och sjukdomsfond, grundad på avdrag från arbetskvittona.
  8. Utnyttjandet av maskinerna för att förkorta den materiella arbetstiden - till förmån för studiedagar och andlig forskning.
  9. Avskaffandet av våldspolitik och blodsutgjutelser.
  10. Avskaffandet av tortyr, prygel- och dödsstraff - till förmån för välbetänkta internerings- och uppfostringsåtgärder.
  11. Utveckling av vegetariska näringsmedel, god hälsa och kroppsvård, sunda och ljusa bostadsförhållanden.
  12. Utveckling av andlig frihet, tolerans, humanitet och kärlek till alla levande väsen, till människor och djur, till växter och mineral.

Dessa tolv punkter kan alltså sägas vara identiska med de realiteter, kring vilka hela den jordmänskliga utvecklingsenergin koncentrerar sig, och under vilka uppfyllandet av tillvarons största kärleksbud, "älska varandra", med den nya kosmiska världsimpulsen som grund, nu kommer att gå mot sin fullkomliga utlösning i jordmänniskans dagliga tillvaro. De nämnda punkterna är således inte någon invecklad hjärnspekulation eller uppställd hypotes, utan är tvärtom uttryck för en analys av ett verkligt faktum, som endast kommit till uttryck i tankelivet genom att vara grundat på tidigare realistiska upplevelser. Därför kan ingen jordisk människa existera utan att vara i beröring med dessa realiteter eller omgiven av dessa energier.

Att vara i samklang med dessa energier eller de nämnda tolv punkterna är alltså detsamma som att vara i harmoni med den gudomliga världsplanen - det är att vara en stimulerande faktor i skapandet av världsfred på jorden, och det är den snabbaste vägen för varje jordisk människa till "den stora födelsen" eller till att uppnå en förklarad tillvaro.

Att vara emot de nämnda punkterna eller energierna innebär å andra sidan att vara i disharmoni med världsenergierna, att vara emot kärnan i världsreligionerna - det betyder att man är ett hinder för jordmänsklighetens befrielse ur krigens och lidandets mörka område, varigenom man gör sig själv till en underminerande faktor för sin egen absoluta lycka.

Men då energierna från "den gudomliga skaparprincipens" ljusa utstrålning (den princip som bland annat frambringat världsreligionerna) sedan länge varit en dominerande faktor i jordmänsklighetens utveckling och därvid gjort det till faktum att denna mänsklighet utvecklar sig från "djurriket" till "människoriket", och inte omvänt, och då denna utveckling enbart kan äga rum genom uppfyllandet av det stora budet "älska varandra", vilket uppfyllande enligt den gudomliga världsplanen för jordmänniskans vidkommande bara kan utlösas i form av de tidigare nämnda realiteterna eller punkterna, så kommer också utvecklingen av dessa, och den skapelse av ett gudomligt världsrike som vilar på dem, att här bli synlig som absolut verklighet.

De stora händelser som i detta århundrade äger rum i världen kan alltså sägas vara identiska med en omskapelse av jordmänsklighetens dimlika tillstånd till en solbelyst tillvaro - de är djurrikets dödskamp i den jordmänskliga samhällskroppen - de är det kosmiska människorikets begynnande tillblivelse på jorden. Det är helt naturligt att dessa händelser inte har kunnat vara, och inte kommer att bli, alldeles oblodiga, så länge de förblir identiska med en kamp som förs inom ett område där hat, hämnd och självförsvar kämpar emot slaveri, hamstring och snikenhet. Ett slagfält som utgör reaktionen mellan sådana energier kan bara producera lik. Men över dessa lik uppstår världen i ny och förklarad gestalt, och jorden blir en vibration av förnuft och kärlek, en harmoni av intuition och salighet.

Ur Martinus bok "Mänsklighetens öde" 1932

© Martinus Institut 1981
Publicerad med tillåtelse från Martinus Institut