Interna motsättningar i Rådet

Få har väl undgått att det pågått en rättsprocess många år kring Martinus texter där Rådet för Martinus Institut (MI) stått mot den s.k. ”Fyrklövern” i en tvist. Använd gärna filtret här i bloggen för att läsa tidigare inlägg i ämnet. Alla inlägg som är fetstilta i rubriken handlar om rättsprocessen. Fyrklövern bestod inledningsvis av Ruth Olsen, Søren Ingemann Larsen, Jan Langekær och Kurt Christiansen men Kurt gick bort i cancer 2019. Men hans fru trädde in i fyrklövern efter hans bortgång.

Kärnan i tvisten är att fyrklövern anser att MI inte ger ut Martinus oändrade originalverk utan redigerade ändrade versioner både till innehåll och layout. När de inte kom överens tog fyrklövern beslutet att skapa ett eget förlag och ge ut de originala oändrade förstautgåvorna själva. Då stämde MI dem för överträdelse av upphovsrätten.

Här följer en kort sammanfattning över hur rättsprocessenen startade:

2006-03
Kurt Christiansen, Søren Ingemann-Larsen (SIL) och Rådet debatterar möjligheten att ge ut Martinus texter i den ursprungliga förstautgåvan. Rådet visar svagt intresse.

2007-12
SIL skriver en artikel "Om de nye udgaver af Livets Bog" i tidningen ”Den ny verdensimpuls” och argumenterar för behovet av tillgången till det oändrade originalverket så som det skapades från Martinus själv. Rådet svarar i samma tidning att det kan vara möjligt i framtiden om det finns ekonomiska förutsättningar för det.

2008-12-26
Elektroniska kopior av de oändrade tryckta förstautgåvorna av Livets Bog, Den eviga världsbilden, Logik, Bisättning, 28 mindre böcker symboler och ett stort antal artiklar laddas upp på internet av fyrklövern. Det sker utan avtal med Rådet.

2009-06
Rådet publicerar en elektronisk fotokopia av originalmanuskripten från Martinus egen hand till Livets Bog på sin hemsida. Det går att läsa men inte ladda hem materialet.

2009-10
Rådet publicerar en elektronisk fotokopia av förstautgåvan, som de kallar historisk utgåva, av Livets Bog på sin hemsida. Det går att läsa men inte ladda hem materialet. Det finns inga tryckta bokversioner av materialet och kommer inte att finnas enligt MI. Folk får leta i antikvariat.

2010-02-10
Ruth Olsen ger några exemplar av tryckta versioner av den oändrade förstautgåvan av Livets Bog till Rådet. Böckerna är tryckta baserat på fotografiska kopior av Martinus oändrade förstautgåvor och ges ut av förlaget ”Åndsvidenskabsforlaget”. Böckerna säljs till intresserade via tidningen Kosmologisk Information och Ruths lilla bokhandel ”Bogbiksen” på Klint.

2010-02-12
Rådet påtalar för Kurt Christiansen och Ruth Olsen att originalutgåvan av de oändrade böckerna och försäljningen av dem är en överträdelse av MI:s upphovsrätt.

2010-04-28
Rådet skriver till SIL och påtalar att de oändrade elektroniska kopiorna av bl.a. de tryckta oändrade förstautgåvorna av Livets Bog, Den eviga världsbilden, Logik, Bisättning, 28 mindre böcker, symboler och ett stort antal artiklar på internet är en överträdelse av MI:s upphovsrätt.

2010-12-15
Rådet påtalar för Kurt Christiansen och Jan Langekær att Åndsvidenskabsforlagets utgivning av en rad oändrade småböcker är en kränkning av upphovsrätten.

2011
Åndsvidenskabsforlaget ger ut de oändrade böckerna Bisättning, Logik och Den eviga världsbilden som fotografiska kopior av första- eller andrautgåvorna. Rådet påtalar för Ruth Olsen och Jan Langekær att utgivning och försäljning av de oändrade böckerna Bisättning, Livets Bog, Den eviga världsbilden och småböckerna i den gamla utgåvan är en kränkning av MI:s upphovsrätt.

2013-03-11
MI stämmer fyrklövern inför domstol. Fyrklövern utgörs av Ruth Olsen, Søren Ingemann Larsen, Jan Langekær och Kurt Christiansen.

En mer omfattande och djupgående kronologisk lista över händelseutvecklingen finns här.

Sedan dess har det juridiska systemets kvarnar malt och det har i skrivande stund gått snart 8 år. I juli 2019 gick ”byretten” på MI:s linje och allt talar för att de tre kvarvarande medlemmarna av fyrklövern kommer att dömas till skadestånd på över 1 miljon danska kronor. Domen är överklagad till ”landsretten” som kommer att avgöra saken i maj 2021. Om inte Corona-pandemin sätter stopp.

Ny händelseutveckling

Nu har en ny händelseutveckling tagit fart. En medlem av Rådet sedan ca 10 år har genom hela rättsprocessen varit Jacob Kølle Christensen (JKC) som förespråkat densamma, men helt plötsligt under sen höst 2020 meddelar MI på sin hemsida att han slutar i Rådet, trots att han på MI:s begäran fått tillstånd av den danska Erhvervsstyrelsen att sitta kvar tills rättsprocessen avslutats, dock längst till utgången av 2021. Enligt MI:s stadgar gick hans tid i Rådet ut för flera år sedan men han fick alltså undantag från den regeln. Varför då detta plötsliga uppbrott?

Enligt ett offentligt utdrag som cirkulerar på nätet från den danska myndigheten Erhvervsstyrelsen framgår att det var Rådet som avskedade JKC med omedelbar verkan mot hans vilja. JKC skriver i sin hänvändelse till Erhvervsstyrelsen att han anser att de övriga rådsmedlemmarna inte respekterar stiftarens (Martinus) vilja och tar beslut som bär prägel av egen vinning på fondens bekostnad, nepotism och maktmissbruk samt att Rådet i nuläget är dysfunktionellt. Han hävdar att Rådet framstår som omedvetet om vilka lagar som gäller för fonden och agerar passivt i att leva upp till sitt ansvar, att det tas alla möjliga förhastade och oöverlagda beslut och att ingen påtalar det, utom han själv. Hans mejlkonto hos MI raderades direkt efter avskedandet.

Men eftersom MI numera, helt emot Martinus vilja, har gjorts om till en vinstdrivande fond har den hamnat under Erhvervsstyrelsens tillsyn genom LEF (Loven om erhvervsdrivende fonde), vilket innebär att alla förändringar av Rådets sammansättning måste godkännas av myndigheten. JKC anmälde därför avskedandet till Erhvervsstyrelsen som förklarade avskedandet olagligt. Han återinsattes därför snabbt i Rådet och alla beslut som tagits av Rådet under hans frånvaro förklarades ogiltiga. JKC ber Erhvervsstyrelsen att ta ställning till att avsätta delar av Rådet. MI skall ge skriftligt svar till Erhvervsstyrelsens senast 2021-03-03 kring JKC:s anmälan.

Eftersom Erhvervsstyrelsen är en offentlig myndighet i Danmark gäller offentlighetsprincipen, vilket innebär att man har rätt att begära utdrag ur deras register, med vissa restriktioner. Om uppgifterna anses skada verksamheten kommer de uppgifterna att döljas och strykas över, och därmed behållas hemliga. Många dokument som JKC har skickat in som del av sin anmälan är alltså nu delvis offentliga. Det står klart att dessa innehåller material som är känsligt för MI:s goodwill och som de inte önskar att allmänheten ska få reda på eftersom de har krävt att så mycket som möjligt stryks, med stöd av nämnda lagliga restriktioner kring utdrag ur myndigheters dokument. Kärnan i deras argument för att dölja uppgifterna är att om folk i allmänhet skulle få reda på dem skulle de inte längre vara villiga att donera pengar, testamentera arv, arbeta gratis, få allmänt negativ uppfattning i folks ögon osv. Vad kan det vara för uppgifter som finns i dessa dokument som är så känsliga att de inte tål offentlig granskning?

Reflexioner

Martinus önskade att medlemskapet i Rådet skulle vara tidsbegränsat så att inte en enskild person skulle få för mycket makt och för att förebygga maktmissbruk, eftersom han var väl medveten om jordiska människors tendens till själviskhet och att prioritera sitt eget bästa framför helhetens bästa.

Om det JKC säger är korrekt bevisar det att Martinus hade rätt. Om det förekommer nepotism innebär det att rådsmedlemmarna gagnar egna familjemedlemmar eller privata vänner ekonomiskt, eller på andra sätt. Om det förekommer maktmissbruk innebär det att en rådsmedlems maktlystnad och privata sympatier och antipatier orsakar andra människor eller Saken skada. Och om Rådet är dysfunktionellt innebär det att det har förlorat kontrollen över sig självt. Men det är viktigt att påpeka att detta är JKC:s egen personliga uppfattning och att alla detaljer kring vad som föregår inom Rådets väggar är okänt för den breda allmänheten, då det som sagt inte är offentliga handlingar. Ingen utomstående oberoende part kan kontrollera JKC:s uppgifter.

Det som dock verkar rimligt klarlagt är att JKC har känt en moralisk plikt att påtala brister i Rådet och att övriga rådsmedlemmar har upplevt de konflikter det skapat som mycket påfrestande, och att dessa övriga medlemmar ansett att det minst onda var att han lämnade Rådet hellre än att alla andra gjorde det.

Men en fråga lämnas ekande tomt obesvarad: Vad är det för uppgifter i dokumenten som är så känsliga att de inte tål en öppen granskning av den breda allmänheten?

Anders och Marja


Läs även Ingrid Holck svarar Erhvervsstyrelsen kring insyn i offentliga handlingar

© Averbis förlag | Kontakt