När man läser Mary Lutyens bok "Krishnamurtis liv och död", kan man lugnt konstatera att Krishnamurti vid flera tillfällen inte var tillräknelig p.g.a. sina meditationspsykoser.
Och tydligen betedde han sig som en "främling" inför sina vänner allt som oftast och talade också ofta om sig själv i "tredje person". Han var alldeles "borta" ibland.

Lutyens skriver:

"Så nu verkade det finnas tre väsen bortsett från de icke namngivna som åsyftades med 'dem': den varelse som lämnades kvar för att bära kroppens smärta, K som försvinner och kommer tillbaka igen, och den mystiske 'han'. Var alla dessa väsen olika aspekter av Ks medvetande eller var de separata varelser? Den enda person som skulle kunnat upplysa oss är K själv, och han kom tyvärr inte ihåg mer av dessa händelser i Ooty än han kom ihåg något om 'processen' tidigare. Eftersom han var ute ur kroppen är det inte förvånande."

Både Krishnamurti och Paul Brunton var ivrare för liknande meditationstekniker dvs. att man skulle upphöra med tänkandet, gå i trance och iaktta vad som då händer. Typ "Vem är jag"-meditation.
Martinus varnade Brunton för risken att lämna sin kropp obevakad:

"The gravest possible danger of meditation, and the one to which my friend Martinus usually alludes, is that if the meditator passes out of his body temporarily, there is a danger of the body becoming possessed by another entity." (Paul Brunton's Notebooks)

Se även Tillägg: Bruntons och Martinus utsagor om meditation och yoga

Till Per Thorell, en nära vän, har Martinus sagt:

"Uttrycket att tömma medvetandet på tankar är ett falsarium. Tanken är evigt aktiv, men mer eller mindre medvetet, och mer eller mindre styrt av personen själv. Att vara tankepassiv är att öppna sig för inströmning av tillfälliga psykiska krafter, vilket innebär en fara för att bli psykiskt kontrollerat av andra själar." (Ur Kurt Christiansens Martinusbiografi del I, min översättning)

Och för att nu inte hamna i fällan att bara tro på vad Martinus har uttalat vid privata möten har vi ju så lämpligt  en del av hans skrivna artiklar om risken för besättelse på vår hemsida "Kosmisk upplysning - Martinus kosmologi":

Besatthet - Besatthet m.m. och konstlade vägar till invigning - Hur undgår man att bli besatt?

Ja, vem skall man tro på, frågar sig säkert många? 
Det är ju en fråga som man alltid skall ställa sig. Och sedan gå till grunden av källan för att få det sanna svaret.

Inte för att på något sätt svärta ner Krishnamurti, som trots allt sa mycket kloka saker, men här tycker jag att han med rätta måste ifrågasättas med alla sina "delpersonligheter". Man vet ju inte vem av dem det är som talar när han uttalat sig. Och enligt Matinus är "ljus besättelse" något som sällan förekommer, eftersom de goda snabbt lämnar de närmaste planen och drar vidare till högre områden på det andliga planet efter att ha lämnat det fysiska livet. Dessutom är inte tankepåverkan av andra människor något som ligger för en högt utvecklad människa. De känner ju till "den fria viljan" och att alla utvecklas i sin egen takt.

tänker
Marja

© 2008 Marja Silverfall All Rights Reserved