Någon har sagt:

”Vänskap är som dagg.

Den fastnar på både rosor och hundskit.”

Jag tänker:

Hur kan man då veta om vänskapen är rosendoft eller skit?

Det kan man inte, det kan bara tiden avslöja…

Och ibland har man väl även blundat och hållit för näsan för att daggen, trots en del rosendoft, även hade en dunst av skit…

Det kallas för självbedrägeri!