Vad är sanning frågar sig människorna om all information vi nu matas med från olika håll angående kriget mot Ukraina?

"I en värld där det finns massor av lögner är lögner överdimensionerade för det lönar sig bäst att ljuga.  Ja, det kan man se i tidningarna.  Journalisterna ... ja, det finns nog undantag."

Sa Martinus vid ett rådsmöte redan i november 1975

Min upplevelse är när jag ser på videon med Putins tal 24 februari 2022 att det är en mycket stressad man (han har tydliga problem med andningen!) som talar och försöker att försvara och förklara Rysslands situation under 30 års tid utifrån sina upplevelser.

Han blir nu mer och mer kringskuren av alla länder runtom och känner sig säkert trängd in i ett hörn och en sådan man är farlig, man vet inte vilken knapp han kan trycka på i ren desperation. 

Allt detta handlar om giganternas dvs. stormakternas kamp om världsherraväldet så som det gjort i alla tider.  Det har bara rått en vapenvila mellan stormakterna sedan de två andra världskrigen och ingen av imperialisterna är fortfarande nöjda med gränssättningarna och maktfördelningen mellan sig.

Invasionen mot Ukraina verkar inte riktigt gå ryssens väg, sägs det. Kan det bero på att stridsviljan är låg hos hans soldater?  Det kanske tar emot att döda sina tidigare landsmän, som man fortfarande ser som sina bröder och systrar, och kanske har släktingar eller vänner kvar i Ukraina?

Det heter ju att det "inte är ens fel att två träter" så man kan ju se genom historien, om man levt så länge som jag, att det finns många "kålsupare" i denna soppa som nu serveras. Ingen är utan skuld och därför kommer ingen heller att gå ur maktkampen som segrare. Detta krig kan vara början till det Martinus menar skall ske förr eller senare; att stormakterna går sin undergång till mötes. Den som lever får se.