Jag läser just nu en intressant nyutkommen bok: "Den dagen min dotter blev galen" av hennes far Michael Greenberg. Han skriver inledningsvis:

"De underliggande mekanismerna bakom en psykos är tydligen lika gåtfull som de alltid varit och vi kunde inte hoppas på något omedelbart tillfrisknande. Å andra sidan kunde det betyda att det fanns många upptäckter kvar att göra.
Nuförtiden är det som att svära i kyrkan att påstå att psykiska sjukdomar beror på något annat än sjukliga förändringar i hjärnans kemi. Det stämmer till viss del, men ibland fick jag en obehaglig känsla av att min dotter drabbats av en sällsynt naturkraft, som en häftig snöstorm eller en översvämning: destruktiv och storslagen på en och samma gång."

Och redan på sidan 27 berättar han:

"Det är som om den ’riktiga’ Sally blivit kidnappad och ersatts av en demon som antagit hennes skepnad, precis som för Salomo. Den urgamla vidskepelsen om att bli besatt! Hur ska man annars förstå den här groteska förvandlingen?"

Jag har inte läst färdigt hela boken ännu, men vill ändå skriva lite reflektioner om hans funderingar.

Låt oss utgå från tanken att det är fullt möjligt för diskarnerade ("döda") väsen i gränslandet emellan vår fysiska värld och den osynliga andliga världen, dit vi kommer efter den fysiska döden sedan vi genomgått en reningsprocess genom den s.k. "skärselden", att på något sätt besätta inkarnerade medväsen. 

Enligt Martinus är de diskarnerade varelser, som har behov av att besätta och ta makten över andra och använda inkarnerade personer på jorden som redskap, kvar i "mellantillståndet" som även i Bibeln kallas för "skärselden". Det är det tillståndet som vibrationsmässigt ligger närmast vår egna grovvibrerande fysiska tillvaroplan. Ljus andebesättelse fån högre plan är möjlig, men mycket sällsynt, eftersom de andar som kommit förbi mellantillståndet snabbt "avancerar" till högre finare våglängder varifrån kontakten är svårare för dem att nå oss. 

Hur går besättelsen till, hur kommer man så att säga in i en varelse på det fysiska planet?

Det sker genom de hål som man har kvar i sin aura, alltså hål för återvändande mörka karmabågar. Man lämnar sin "boning" utan uppsyn om man förlorar kontrollen över sitt tankeliv, och öppnar upp för vem som helst att slinka in och ta över. 
Läs artikeln "Syndernas förlåtelse" i Kosmos 2/96, 12/80, 7-8/68, 4/59, där berättar Martinus en del om aurans funktion; det är vår skyddsdräkt.

Om man t.ex. mediterar fel och för ett ögonblick tappar kontrollen över sina tankar och sin kropp genom att i trance gå ut ur kroppen, eller genom omåttligt alkoholintag bli redlös och förlorar medvetandet, så öppnar man upp sig för energier som är starka nog att ta en besittning. Det är hela tiden en fråga om att ta övertaget över någon svagare som förlorat kontrollen över sitt tankeliv. Och enligt Martinus finns det inga "demoner" eller andra märkliga "andar", som de tror i de österländska religionerna, utan alla varelser
som vistas på det andliga planet har en gång även vistats på det fysiska planet.

Fråga, en gång ställd till Martinus:

"Kan en och samma ande inkarnera i flera människor samtidigt?"

Martinus:

"Nej, det kan den inte. Nej, den kan inte plötsligt bli till tio människor. Det kan inte låta sig göras.

Vad det gäller besättelse, så kan en människa bli besatt - men den människan har fortfarande sin individualitet, den kan inte ruckas. Men en människa kan visst bli besatt. Det finns många människor som blivit besatta. Jag har talat med flera människor som varit besatta, och jag har hjälpt dem bort från denna besättelse. Detta kan ju ske för människor som ställer sig mycket mottagliga för spiritistiska tillstånd, som t ex automatskrift och på andra sätt försätter sig i trance o s v. De kan alltså bli besatta. Det finns ju på planet direkt efter döden en hel del människor som dött och som haft olyckliga böjelser, som de naturligtvis inte i någon högre grad kan tillfredsställa på det andliga planet. De söker sig tillbaka till det fysiska planet. 
Om man t ex tänker sig alkoholister - en alkoholist kommer att söka sig tillbaka och försöka hitta en alkoholist på det materiella planet - detta kan man märka om man har mediumistiska förmågor - och så kan han besätta en sådan fysisk människa och så kan han njuta lite av dennes supande. Han kan även göra hungern efter sprit mycket större. Han kan således på detta sätt föra en människa ner i mörker och lidande. 
Man kan även via perversiteter, sexuella abnormiteter, kan andar också besätta andra människor. Därför kan jag endast råda till att inte sysselsätta sig med dessa andliga processer, om man inte har kunskap till det. Det finns flera människor som blivit mycket olyckliga. Jag räknar med att en stor procent av de som finns på sinnessjukhus är besatta. Det är främmande andar som talar genom dem. Det är främmande andar som pressat deras egen individualitet åt sidan. 
De skulle kunna hjälpas om man verkligen kom till att tala med andarna, men dessa saker har läkarna ingen kunskap om och vill inte höra talas om. Jag är övertygad om att många skulle kunna hjälpas - detta kommer man att komma fram till senare."

Nu var Sally varken alkoholist eller mediterade av det jag läst hittills. Men hon satt uppe på nätterna och läste och skrev egna dikter med en intensitet som tydligen spårade ur. Extrem trötthet kan också leda till psykoser enligt Martinus. Läs mer om det i min artikel. 

Hennes mor, som flickan dock inte bodde hos när hon blev psykotisk, var New Age-influerad. Ur boken:

"Det blir tyst och jag hör hur stillheten på hennes lantgård vibrerar genom telefonledningarna. Jag kan se det framför mig: doftljus, inramade fotografier på hennes guru, böcker om hur man helar sin själ. En helt annan värld."

Det finns en del kosmologiintresserade som uttryckt att det skulle vara Försynens avsikt att vi drabbas av besättande varelser. Låter det inte helt ologiskt och märkligt? Är det inte hellre vår egen okunnighet eller t.o.m. ibland dumdristighet som skapar vår karma till vår egen lärdom? Och är inte avsikten med misstagen att lära oss att inte göra om misstagen? Jo, nog är det så, enligt Livets Bog. 

Det är inte min uppfattning att vi ständigt går omkring med en gammal karmapåse släpandes efter oss. Vi skapar ju även nya karmabågar hela tiden, ofta i vår okunskap eller genom vår förmåga att ignorera varningar som vi kanske fått. Av dumdristighet alltså. "Går det så går det"-mentaliteten.

Hur skall vi någonsin bli andligt suveräna självständigt tänkande varelser om vi hela tiden hade Försynen eller en "kosmisk andlig polis" att ropa på hjälp hos, när/om vi begår dumheter eller misstag? Ju mer utvecklade vi blir desto mer på egen hand får vi klara oss utan kosmiskt beskydd kan man läsa i Livets Bog. Vi får mer frihet under eget ansvar ju klokare vi blir, precis så som vi ger våra egna barn allt efter att de blir mogna till det.

Intressant är att Sally i boken tydligen fått stor frihet och fick allt hon bad om. Ingen satte gränser för henne och hon hamnade också i tidig ålder i tvivelaktiga sällskap och situationer och skrev kryptiska dikter om "förvriden metall och sönderslitna lemmar". 

Om vi nu blir utsatta för besättelse och det är karma så är det heller inte så konstigt. Vi kanske har besatt någon annan på det fysiska planet när vi själva var i mellantillståndet i ett diskarnerat tillstånd mellan liven. Det ger ju besatthetskarma. Ser man bakåt i vår utveckling har vi inte varit så "goda" som vi kanske har avancerat till idag genom våra lidanden. 
Eller så skapar vi en ny karmasituation genom alla möjliga felmanifestationer mot de kosmiska lagarna i detta liv, i okunskap eller dumhet, dvs. gör något som kan öppna upp för besättelse - även fast vi blir varnade för sådant. "Det drabbar inte mig"-syndromet.

Många fler kan idag bli drabbade än vad som hittills skett, genom att vi alla alltmer "laborerar" med högre andliga energier.

Och det är just det; vi laborerar med högre andliga energier utan att förstå vad vi egentligen sysslar med. 
Och eftersom jag har laborerat med dessa energier i min okunnighet om vad frigörande andning egentligen var för övning och fått erfarenheter på kuppen, och även fått närmare 600 andra upplevares erfarenheter av liknande konstlade andliga metoder till mitt forskararkiv, så skriver jag om riskerna för att kanske en enda varelse på denna planet förhoppningsvis kunde undgå de bittra erfarenheter som dessa människor har gjort. Själv kom jag undan med bara förskräckelsen, tack och lov, medan andra hamnade på psyket eller har tagit livet av sig. De kan inte varna längre, så jag skriver i deras ställe.
De släppte kontrollen över sitt tankeliv, jag gjorde det inte. Och om någon idag påstår att jag har kontrollbehov så tar jag det som en komplimang. För vi skall INTE släppa kontrollen över vårt eget tankeliv, det är helt klart: 

Läs:Hur undgår man att bli besatt?
Och Läs:Besatthet m.m. och konstlade vägar till invigning?

Återkommer om jag läser något mer intressant i boken, som kan härledas till andlig vetenskap.

Marja