Igår började den första snön falla ner över Stockholms södra skärgård…Och som vanligt blev det kaos.
Tåget gick inte och träden föll över vägen vilket orsakade att tusentals människor fastnade i köer som för en del slutade först efter 10-12 timmar!!!
Från en tidning: "Över tusen personer blev fångar i sina bilar på väg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn.
Ett tag var läget så kritiskt att räddningstjänsten övervägde att kalla in militära bandvagnar. Problemen fortsatte under kvällen och natten."
När vi för drygt två år sedan flyttade hit från västkusten hade vi aldrig hört talas om "pendelhelvetet" som drabbar resenärer som pendlar till sina arbeten i Stockholm. Var det inte lövhalka (tåget kom inte uppför backen!!!) så var det växelfel eller annat fel på de omoderna tågen. Eller som den första vintern; snö- och köldproblem.
Ersättningsbussarna som skulle komma kom inte. De som kunde få tag på taxi fick fortsätta sin färd med dem, SL betalade. Så här hade det varit "så länge man kunde minnas". Dagstidningen rapporterar dagligen om pendelhelvetet. Människor har inte vant sig och det kan man aldrig göra.
Sambon kunde sluta kl. 5 och komma hem 9 – 10 på kvällen, efter att ha suttit och frusit halvt ihjäl i timmar på isiga vindpinade perronger och ett kallt tåg vars standard är från "anno dazumal". Han led och jag led för att han led. Vad kunde man annat än stilla bedja om en annan tillvaro…..
Och lyckan visste inga gränser hos oss när han efter nio månader fick nytt arbete på en underbart vacker plats vid havet, bara ett stenkast hemifrån.
Nu kommer han alltid hem tryggt och säkert antingen med hojen eller apostlahästarna .
Och snön fortsätter att vräka ner just nu. Nu får man be för alla andra, som inte är lika lyckligt lottade som vi!
Det skall äntligen bli dubbla tågspår, bättre tåg (?) och en ny motorväg någon gång nästa höst.
Det ser alla människor här fram emot med stora förhoppningar om en drägligare tillvaro. Och allt detta sker i ett storstadsområde år 2007 i det moderna Sverige! På västkusten pendlade sambon i 4 år utan några som helst problem. Bussarna var varma och bekväma och han kom alltid hem utvilad .
Här lite färska vinterbilder, för nu får jag ut och skotta: