När jag höll på med frigörande andning (rekommenderas inte!) i början av 90-talet började jag se märkliga ting. De liksom smög sig på mig, så jag blev aldrig rädd.
Bl.a. började jag se en liten genomskinlig eterisk silverfärgad "tråd" eller genomskinligt "rör" gå ut från mig när jag såg mot himmelen. I början på tråden fanns en rundel med 7 rundlar inuti den stora, en i mitten och de andra runtom. De lyste svagt av regnbågens alla färger och kan liknas vid en rund geometrisk "blomma". Strängen växte i längd under några månader, "blomman" försvann längre och längre bort från ögats fokus men finns där fortfarande, tills jag såg att strängen utgick från en "stav", som såg ut som en inre ryggrad, och måste vara min. Jag ser allt som på distans, som på en genomskinlig röntgenfilm. Ser den fortfarande idag fullständigt klart med mina fysiska ögon. Silvertråden är rörlig och "böljande", men "staven" är orörlig. Den silvervita strängen går ut från skulderbladsområdet på den inre ryggraden får jag en förnimmelse av och slutar i det som liknar en rund blomma. Jag får upplevelsen av en andlig navelsträng som är dockad med "blomman" i någonting som inte syns; att jag är inkapslad i en slags bubbla eller "livmoder". Svårt att förklara så det blir begripligt.
Naturligtvis blev jag nyfiken och sökte förklaringar. Jag hittade inget om någon silversträng i kosmologin, men däremot i Bibeln och andra ställen:

Predikaren 12:6-8 i Bibeln från 1917 års översättning:

"Ja, förrän silversnöret ryckes bort 
och den gyllende skålen slås sönder, 

och förrän ämbaret vid källan 
krossas och hjulet slås sönder och faller i brunnen 

och stoftet vänder åter till jorden, varifrån det har 
kommit och anden vänder åter till Gud, 
som har givit den. "

Och barn har kontakt med den andliga världen (påstår även Martinus) upp till några års ålder:

"Ett barn, 2,5 år gammal, ritade en bild av sig själv flygande utanför kroppen, efter att ha fått hjärtstillestånd vid ett krampanfall. När föräldrarna frågade honom vad det var, sade han att när man dör så ser man ett starkt ljus och man sitter fast i kroppen med en sträng."

En man i ett mejl till mig långt senare:

"And I could see this brilliant white cord within me, running similar to my spinal cord. It was neat, and wonderful, and scary all at once."

I min bok "Medvetandet och döden" av Kersti Wistrand och Jan Pilotti kan jag läsa:

"Då jag iakttog den svävande andliga kroppen, riktades min uppmärksamhet intuitivt mot en silverliknande substans som strömmade från huvudet på den fysiska kroppen till den andliga kroppens huvud...Denna 'silversträng' var förbindelselänk mellan dessa kroppar på samma sätt som navelsträngen förenar barnet till modern... Strängen var fäst vid var och en av de båda kropparna vid occipitalprotuberansen (nackknölen)... Strängen tycktes fylld av vibrerande energi. Jag kunde se pulserandet av ljus strömma längs den, från den fysiska kroppen till den andliga. Vid varje pulsation blev den andliga kroppen mera levande och tätare, medan den fysiska kroppen blev mer och mer livlös...

Vid denna tidpunkt var kroppsdragen mycket tydliga. Livet var i den astrala kroppen...Silversträngen slets av och anden var fri. Den andliga kroppen, som legat utsträckt horisontellt förut, reste sig nu...De slutna ögonen öppnades och ett leende bröt fram från det strålande ansiktet. Hon gav ett leende till farväl och försvann sedan ur min åsyn.

Ovanstående fenomen bevittnades av mig som helt objektiv verklighet. Andeformerna såg jag med hjälp av mina fysiska ögon..."

Per Bruus Jensen har i samtal med Martinus kommit fram till att det finns något som han kallar "kopplingskroppen".
Det är nog det närmaste jag har kommit i likhet med silversträngen.
Kopplingskroppen, menar PBJ, är en bro mellan den fysiska kroppen och de andliga kropparna och "jaget" behöver den för att kunna styra och kontrollera den fysiska kroppen. Det verkar ju vara en slags kommandokabel till styrhytten och båtföraren :-) . Kopplingskroppen, menar han, får näring genom andningen och vårt medvetandeliv och växelverkar med den fysiska kroppen genom blodet och nervsystemet.
(Låter väldigt sannolikt för mig, för silversträngen ser ut som ett tunt rör med en "transportkanal" i mitten.)
Kopplingskroppen skapar en mjuk övergång vid vår "död" från fysisk till andlig tillvaro. Den finns kvar en tid efter döden men sedan skippar vi den så småningom och då blir vi helt fria från det fysiska under vår "semesterperiod" i den andliga världen :-) . Att den finns kvar en tid borde kanske antyda om tillvaron i det som Martinus kallar "mellantillståndet"; den tillvaron som gränsar närmast vår fysiska och där alla som har svårt att släppa sina jordiska bindningar och begär fastnar under kortare eller längre tid. Det är också från det planet som de som "går igen" eller "spökar" visar sig ifrån. De kan ju visa sig för dem som är klärvoajanta och de har därmed kvar ett fysiskt "hölje" att visa fram på det fysiska planet. Det är ju ett tillvaroplan som fortfarande vibrerar närmast det fysiska planet, enligt Martinus, och har då fortfarande kontakt med vissa fysiska energier.

Jag läste också någonstans att Martinus lär ha påstått att "kopplingskroppen" kommer att vara bland de första överfysiska fenomenen som vetenskapen kommer att komma på spåret. Vilket inte är förvånande om det redan finns många människor som ser den, om än inte genom matematiska beräkningar eller mikroskop, utan genom ett "annat seende".

I de österländska traditionerna återfinns silversträngen också. I den kinesiska buddhismen har dödens konung namnet Yen-wang vars uppgift det är att bestämma när någons tid är ute och skära av den mystiska tråden, den eteriska navelsträngen, som förbinder kropp och själ.

I den japanska gudavärlden är det dödsgudinnan Yuki-Onne, "snödrottningen", som kyler ner och på det viset bedövar den döende för att göra övergången fridfull och smärtfri, för att sedan skära av silversträngen.

Ja, det finns mycket mer om denna vackra silversträng skrivet. Vill du fortsätta läsa mer, googla på "silver cord" så hittar du mycket intressant.

På Sökarens sida kan man läsa mer intressanta berättelser om silversträngen:

Marja, med strängen fortfarande intakt 😉

Inlägg ändrat: 2010-12-14 17:33:17