Intresset för UFO:n (oidentifierade flygande föremål) går i vågor och nu är dessa på tapeten igen. Och detta fick mig att minnas...

Första gången jag såg något märkligt var vid en liten sjö i skogen i "mörkaste" Svartedalen i Bohuslän - fast det var på ljusan dag . 
Jag satt djupt försjunken i funderingar på en sten vid vattenbrynet stirrandes på den blanka vattenytan, och övervägde om jag skulle avbryta den pågående kursen jag var med på där, för innehållet hade börjat te sig underligt och urspårat, tyckte jag. I detta djupa frånvarande tillstånd ser jag efter en stund på vattenytan en avspegling av himlen, några moln och ett runt stort grått föremål. Jag reagerar inte på annat sätt än att jag efter en stund tittar uppåt för att se om det jag ser är där, men jag ser bara himlen och några små vita moln.
Vad som sedan utspelar sig är att jag går upp till kursen och sätter mig i ett soffhörn. När alla är samlade och en av kursledarna skall återuppta kursen reagerar en av de övriga kursledarna med att hon upplever att det bränner på hennes ena kroppshalva – och på den sidan sitter bara jag. Det som sedan händer av märkligheter från hennes och de andra två kursledarnas sida genemot mig gör att jag definitivt bestämmer mig att inte fortsätta den nu, enligt mig, helt utflippade kursen. Och det är jag glad för än idag. Efteråt kändes det som om det som hände på stranden hade påverkat och accelererat händelseförloppet och därmed mitt beslut. 

Den andra gången var några år senare, i slutet av 80-talet, då jag och en väninna flög till Turkiet på semester. 
Vi hade precis fått in maten och flög, enligt piloten, över Rumänien, när vi gick in i en grå dimbank. Min väninna satt vid fönstret. 
Plötsligt vänder sig en ung kille om från sätet framför oss och frågar: "Vad är det för mörkt streck som går bredvid oss i den ljusgrå dimman?"
När jag tittade ut genom fönstret såg jag ett mörkare spår, som om någon som var före oss hade lämnat en mörk ränna efter sig. Vi kunde dock inte se något föremål framför oss när vi försökte titta framåt.
"Det är nog ett UFO", skojade jag. 
Jag hade inte mer än sagt det så kom vi ikapp föremålet. 
Det var det märkligaste vi någonsin sett. Det såg ut som en stor rundel med en massa strålar, som utgick från ett centrum som vi inte kunde se. Det liknade en rund lampskärm som var modern på den tiden med en massa lysande smala tunna långa "fiber-rör" som lyste. Man kunde inte se någon farkost bakom strålarna. 
Killen framför blev alldeles till sig och min väninna gapade stort och undrade vad det kunde vara, för ett flygplan var det inte det kunde vi ju se alla tre. Märkligt nog kände jag mig inte så tagen, som de andra två, av denna syn. Kanske för att jag hade haft en del UFO-drömmar och hade även läst en del om flygande tefat under en period. Det intressanta var också att jag hade skojat med min väninna när vi planerade resan att "nu skall vi upp och flyga, vem vet vad vi kan få se. Kanske ett UFO rent av!" Varmed hon svarade att sådant där trams trodde hon inte på!

Efter att vi undrat över detta märkliga runda föremål, som flög precis bredvid oss och skapade en mörk fartränna efter sig, hör jag mig själv plötsligt säga: 
"Det är ett UFO, som skyddar sig bakom en slags sköld, för skulle vi komma för nära så skulle planet och vi kunna bli skadade. Och det vill dom inte för dom är bara här och kollar så vi kommer ordentligt till Turkiet!" 
Eftersom jag är en humoristisk person, vilket min väninna hade många erfarenheter av, tog hon inte så stark notis av mina ord, men det gjorde killen. Han stirrade på mig med stora ögon. Och han kunde inte begripa vad det var han såg. Och det kunde inte heller min väninna. Och inte jag heller för den delen. 
Det verkade, märkligt nog, inte ha blivit några reaktioner bland de övriga passagerarna, vi hörde inte eller såg någon annan reagera på det flygande föremålet.

Jag minns inte hur länge vi såg denna ljusrundel, men det kan bara ha rört sig om några minuter. Plötsligt reagerade piloten och girade med en skarp sväng bort från denna "ljusboll" och vi förlorade den ur sikte.
Senare läste jag någonstans att speciellt över Rumänien hade det ofta rapporterats om märkliga oidentifierade flygande föremål.

Vad var det vi såg? Ja, detta frågade sig min väninna hela kvällen när vi hade kommit fram. Hon hade velat fråga piloten om vad det var, men jag sa att det hade han nog inte svarat på, för när det gäller sådana saker så har flygpersonalen tystnadsplikt. Det visste jag genom en klient till mig, som var flygpilot. Jag hade nämligen frågat honom om han hade sett några s.k. UFO:n när han flög, men det hade han inte, sa han. Men det hade däremot en annan pilot gjort, som han kände väl! 

Finns det flygande tefat, enligt Martinus? Ja, det gör det. Han svarade redan 1966 på en fråga om flygande tefat. Men det hade jag inte läst vid mina två märkliga upplevelser, utan hittade detta först långt senare:

"Jag vill gärna meddela, att det ligger helt utanför min mission att syssla med detta eller liknande ämnen. Då frågan emellertid tycks ha allvarlig betydelse för många människor, skall jag dock en gång för alla här uttala min syn på denna sak.

Den absolut fullkomliga och naturliga vägen för utvecklade, levande väsen att uppleva besök i främmande världar, på klot och solar är en kosmisk upplevelse. Den kan därför normalt upplevas endast på andlig väg, när väsendena är fria från sina fysiska kroppar. Den hör följaktligen hemma på det andliga planet, där väsendena är frigjorda från den fysiska organismens spärrande hinder, avstånd, tid och rum. Det är därför andliga väsen kan uppenbara sig för varelser på det fysiska planet när som helst och var uppenbarelsens objekt än befinner sig. De visar sig då i en för tillfället fysiskt synlig kropp. Denna kropp är en materialiserad kropp, och den kan dematerialiseras lika hastigt som den materialiserades. Om de flygande tefaten och deras upphov absolut inte är fysiska och hemmahörande här på det jordiska fysiska planet kan de endast vara andliga väsen i tillfälliga fysiska materialisationer. Då kommer de inte utifrån världsrymden utan uppenbarar sig direkt från det andliga eller kosmiska planet. Då kan de mycket väl vara andliga väsen, som på ett eller annat sätt är knutna till Mars och Venus andliga plan, även om dessa världars fysiska plan inte skulle vara ägnade att bebos av fysiska människor eller andra högt utvecklade fysiska väsen." Ur "Kontaktbrev" nr. 19 årg. 1966

Och från artikeln "Mosesepoken och kristusepoken - födelsedagstal på 85 årsdagen, augusti 1975 (K 7/05) av Martinus kan man läsa:

"Bönen är en utomordentligt stor kraft i den nya världsepoken. I framtiden kommer det inte att vara något som man anser vara övertro och naivitet, utan då är det verkligen ett vetenskapligt faktum att vi hela tiden är under kontroll av högre väsen.

Vi har redan börjat se att något avslöjar sig som flygande tefat (3). 
Vad är flygande tefat? De har funnits där tidigare, även i Bibeln kan man ju läsa om flygande tefat (4). 
Och nu kan vi läsa om en särskild serie där de har avslöjat sig, och den filosofi de kommer med stämmer med det jag har sagt, och de svarar på samma frågor som jag har besvarat. Och de bebådar också den kommande "kunskapens bok" (3).

Men vad är kunskapens bok? Det måste vara kärlekens bok, annars är det inte kunskapens bok. Ty kunskapens bok måste nämligen vara den största. Kärlek som inte är kunskap, är inte kärlek. Och kunskap som inte är kärlek, är inte kunskap. Det måste vara en kolossal harmoni och logik i det hela."

3. Martinus refererar här till boken "Uri Celler" av Andrei Puharich, Rosenkilde og Baggen Kbh. 1974. Den amerikanska originalutgåvan "U R I" har underrubriken "The original and authorised biography of Uri Celler the man who baffles scientists". Utgiven på förlaget W. H. Allen i London, 1974.

4. Profetens kallelse i Hesekiel första kap, Moses på Sinaiberget i 2 Mos. 19 kap, förstörelsen av Sodom och Gomorra i 1 Mos. 19 kap.

Som jag nämnt så kände jag mig vid båda tillfällena vägledd och blev aldrig rädd. De måste ju ha varit kärleksväsen och kunskapens eller "kärlekens bok", Livets Bog, hade jag redan då börjat läsa!

Minns
Marja

© 2007 Marja Silverfall All Rights Reserved