Igår vid 18-tiden kunde jag ha fått, med blixtens hastighet bokstavligt talat, ha studsat upp till den andliga tillvaron - om jag inte hade haft ÄNGLAVAKT!
Jag höll på att organisera om i mitt arbetsrum för att få bättre plats för mina hobbyverktyg och försökte sortera bort onödiga saker. På en ensam hylla stod min el-tandborste som var jättegammal men som jag fortfarande använde. Men jag hade många gånger tänkt att köpa en ny eftersom jag tyckte att den faktiskt kunde vara en brandrisk pga. ålderdom. Sagt och gjort den skulle bort. Nu vill jag påpeka att jag har den allra största respekt för elektriska apparater och har alltid behandlat mina med den största omsorg, försiktighet och respekt. Så också denna elborste. Nu gick den inte få ut från hyllan eftersom hyll-bakdelen var så tight an mot väggen och kontaktdelen som satt i kontakten på väggen var för stor att få igenom hyllväggen. Så jag insåg att jag måste dra ur kontakten och sedan klippa av sladden så jag kunde få bort tandborsten som hade en inbyggd stor behållare till tandkrämen. Jag drog i sladden för att se vilken sladd jag skulle dra ur väggen och det framgick tydligt, tyckte jag, vilken som var den riktiga. Jag var lite stressad för vi skulle snart äta middag och ville ha detta gjort innan.
Så sladden var ur och jag tog första bästa sax, jag har flera stycken, och böjde mig fram och klippte till.
DET SA PANG!!! Jag såg en stor blixt och det blev svart i rummet för alla lampor och datorn hade slocknat och det luktade rök.
Tydligen hade jag ropat till för Anders kom nedspringande från övervåningen och undrade vad som hänt. Och där stod jag med saxen i handen och stirrade på något som inte längre var brukbart som sax. Metallen var sönderskuren på ett ställe där elblixten hade tagit och alldeles svart.
Min första tanke var att "jösses det måste ha funnits ström kvar i kabeln efter att jag dragit ur den men hur kan det vara möjligt, det går ju emot all logik". Men Anders konstaterade att kontakten och sladden jag klippt av satt fortfarande kvar i väggkontakten, jag hade alltså klippt av fel sladd. Jag hade haft tre att välja på.
Vi konstaterade att tack vare att saxen hade gummihandtag så hade jag inte blivit skadad eller dött. Det var ju 220V som gått igenom till saxen. Jag hade alltså haft ÄNGLAVAKT!️
Jag behöver väl inte säga att jag sände mina varmaste tack uppåt och en sångtext rullade in i hjärnkontoret med frasen "Nån däruppe måste ju gilla mig...."
Anders kommentar var "där ser du, Gud har en plan med dig det var inte meningen att du skulle bli skadad eller dö....det sa ju Martinus också till Per Bruus-Jensen efter att han varit nära att krocka med bilen under hans och Martinus Sverige-resa en gång."
Jo, jag mindes berättelsen för när Per fick stopp på bilen och satt med ångesten bultande i bröstet för att ha varit nära att döda en världsåterlösare så sa Martinus lugnt med ett smil: "Där ser du Per, Gud har en plan med oss!"
Nå, nu är det ju stor skillnad mellan mig och Martinus, men änglavakt kan man ju få även på lägre stadier i utvecklingen, som synes!
Se bilder på saxen som var tvungen att kasseras.