Jag har sedan barnsben varit negativt inställd till gymnastik och sport.

Jag var livrädd för gymnastikredskapen i skolan och det enda positiva under dessa timmar av kroppsövningar var när läraren fick för sig att vi skulle ut och spela brännboll. Det var roligt och jag var bra på att träffa bollen – även med det runda kill-bollträt. Höll på att "killa" en gammal lärarinna en gång. Hon fick min hårda boll mellan ögonen och segnade ner. Men reste sig efter en stund och sa: "Du får väl se dig för vart du slår bollen". Som om man kunde veta det. Målet var ju att dra iväg den så långt att man kunde hinna "varva". Efter det blev jag även rädd för den sporten.

Jag har aldrig förstått vitsen med att träna sina muskler och har inte ens gått på Friskis & Svettis, fast många har tjatat. 
Och när jag sedan läste i Livets Bog att vi allteftersom skulle bli mer och mer eteriska, så förstod jag att då är det väl inte så vettigt att öka på sin kroppsliga muskelmassa. Det gör man ju så lätt ändå om man är förtjust i mat .

Dessutom har jag alltid undrat över varför killar gillar att slåss om en boll hela tiden när de kan få var sin och sparka på! Och måste de först bråka om vem som är bäst i någon sport, innan de slutligen vågar krama varandra ?

Och stackars Carolina Klüfts mikrisar som ständigt signalerar att de får jobba mer än de tål, för hon lär ha sagt i en intervju att hon alltid har ont någonstans i kroppen.

Och hur mångas hjärtan har inte kollapsat de senaste åren under någon match eller träning? Sinusknutan tål ju bara att arbeta till en viss gräns, sen lägger den av - för gott.

Nåväl, glad blev jag när jag läste i Kurt Christiansens bok, 3:e Afsnit. sid. 20, om vad Martinus hade sagt till sin vän Alf Lundbeck. Det är nog inte populär läsning för dem som är sportfantaster, men för mig är det musik:

"Martinus havde ikke nogen positiv indstilling til sport. Han mente at musklerne blev uharmonisk udviklet, samt at sport oftest var farlig. Han var også af den opfattelse, at sportskampe var en ventil for menneskets krigsånd. Han bemærkede dog at de nuværende sportskampe er bedre end de tidligere gladiatorkampe og lignende, for nu er det jo ikke mere meningen at man skal slå hinanden ihjel. Nu er der mere faste regler, og der er dommere til at overvåge kampene.
Den eneste rigtige motion han mente var nødvendig, var at spadsere ture. Martinus var en meget aktiv type, og gik meget lange ture for at få motion."

Ja, promenader kan jag väl ägna mig åt då och då och ibland kan jag t.o.m. gå fort och långt med mina stavar. Men som tur är så är det ruggväder idag......så jag har den goda ursäkten att bara svepa filten runt bena och sitta och läsa. Eller göra något mer nyttigt....Städa?

Marja, från den lata sidan

© 2007 Marja Silverfall All Rights Reserved