Fråga till Martinus:

Vad är det bästa vi kan göra för världen, när krigen och katastroferna kommer?

Martinus svarar:

Ja, det kommer ju att visa sig, det kan jag inte säga er för tillfället. Det skall visa sig för var och en, vad man kan göra. Men det bästa man kan göra är självklart att få upp sig själv på rätt köl, eller hålla sig på rätt köl.

Man måste komma fram till ett stadium där man ber. Det gör folk normalt inte så gärna. Vid den tiden då jag höll mina stora föredrag, och jag hade många människor som kom med sina problem, frågade jag dem:
— Ber ni aldrig till Gud?
— Nej, det är ju som att prata ut i luften, tomma luften.
— Men, det är det alls inte!
— Min Fader Vår kan jag inte heller. Jag har aldrig bett Fader Vår.
— Ja, men ni behöver inte heller be Fader Vår. Ni behöver bara tänka på det som ni gärna vill ha hjälp med. Så får ni hjälp! Det får ni! Det betyder inget om ni tror på det eller ej.

Försynen är inte så småaktig att den säger: "Kan du komma ned på knä!" De varelser som hör bönerna vet mycket väl hurdana människor är. Att tro är inte en viljeakt. Antingen tror man, eller så tror man inte. Det är inte något man kan vilja. Man kan nog vilja det, men därför tror man det inte. Det hjälper inte att jag säger till er att två och två är tjugosju. Ni vill gärna tro det, men ni kan det ju inte. Ni vet alltför väl att det inte är det. Men det gör inget att man inte tror, man skall be ändå.

Jag ber till exempel många gånger om dagen. Att be är inte alls att man skall knäppa händerna eller ligga på knä. Då får man bara ont i knäna, och det är ju synd om mikroväsendena. Nej, man skall bara vara precis som vanligt och prata med varandra, med vänner och bekanta, och bara tänka på Gud eller det som man vill ha hjälp med. Varje gång jag märker att en mörk impuls närmar sig, så har jag mina tankar på Gud, och jag får hjälp med allt. "Saken" hade sin födelsedag i fredags (24-3-78), då den blev 57 år gammal. Då var det 57 år sedan som jag hade min kosmiska upplevelse, och sedan dess har jag haft fullständig Gudskontakt. Jag gör inte något, som jag inte får impulser om. Jag måste få impulserna från ovan, om jag skall göra det eller det. Även om det ser tokigt ut, så gör jag det, och senare visar det sig vara riktigt.

Folk tror att det är naivt och primitivt att be, men det är det alls inte. Vi är omgivna av andliga varelser; de finns inte på en plats ute i världsrymden. Det kan mycket väl finnas en stor samling här mitt ibland oss. De som hör våra böner är kristusvarelser. När en människa når fram till dubbelpolighetens fullkomlighet och får kosmiskt medvetande, smälter hennes medvetande samman med alla andra kristusvarelsers medvetande, och så är de ett. De är fullständigt ett, och då är det inte på det sättet att någon säger: "Nej, så är det inte! Där hade du fel! Det förstår du inte! Det är inte riktigt!" Utan de är allesamman fullständigt eniga, och när de är eniga är det ett medvetande. Detta enda medvetande är Guds medvetande. Men alla jagen existerar fortfarande. Individernas jag existerar som Guds medvetanderedskap, så vi är lika viktiga för Gud som Gud är för oss. Gud skulle inte kunna existera och uppleva utan de enskilda jagen; han upplever genom oss.

Nu säger jag han, det är ju ett gammalt talesätt. Gud är ju varken en han eller en hon, utan just dubbelpolig eller fullkomlig. Guds primära medvetande består av alla kristusvarelserna, och detta medvetande är hela tiden på toppen, för efter hand som människorna blir fullkomliga eller kristusvarelser, så går de upp och blir Guds primära medvetande, och bildar de högsta rikena varifrån Gud styr världen. Därefter degenererar de och går ned, medan det finns andra som går upp. Det är därför det blir kretslopp, men det blir inte cirkelkretslopp utan i stället spiralkretslopp. Vi blir inte detsamma igen i nästa spiralkretslopp, när vi kommer in i klotområdet, där vi inte blir människor utan planeter. Här ifrån jorden kan vi inte iaktta några exempel, men det är alltså miniklot som först uppstår. Det är meningen att jag skall skriva mer om det, om jag blir tillräckligt gammal. Jag har framställt en del material, men så fick jag impulser om att det måste vänta, för det kunde människorna undvara, om jag inte hann med det. Det finns andra saker som är mycket viktigare. Det där med de högre spiralerna kan ni själva undersöka, när ni får kosmiskt medvetande.

Från en frågetimme på Terrassen i Klint, Danmark den 26 mars 1978