"Martinus svarar på läsarens frågor

FRÅGA:

"Med vilket berättigande kan man kalla Martinus världsbild eller kosmiska analyser för 'vetenskap'?

De allra flesta religiösa rörelser hävdar var för sig att deras förkunnelse är 'vetenskap'. Men då de nämnda rörelserna alla ibland uppvisar till och med mycket stora avfall av anhängare och exempel på tvivel, kan deras förkunnelse inte vara verklig vetenskap, vilket vill säga uttryck för verkliga fakta. Ting som upplevs som fakta kan inte skapa tvivel. Tvivel kan bara uppstå där tingen ännu bara är hypoteser, antaganden eller rena postulat. Kommer Martinus kosmiska analyser att vara bättre garderade. Kommer man inte också här att börja tvivla och falla ifrån?"

SVAR:

"Ja, det är riktigt att man i många av de religiösa rörelserna åberopar sig på att deras livsuppfattning är vetenskap. Men en livsuppfattning blir inte till vetenskap bara för att man tror att den är vetenskap, eller för att den har det eller det väsendet till upphov. En uppfattning kan vara vetenskap endast om den utgör den absoluta sanningen eller verkligheten dokumenterad i fakta. En högre dokumentation kan inte existera och kan därför inte ges. Även om vissa dogmer inom världsreligionerna i själva verket är orubblig sanning, blir de inte till vetenskap så länge de inte bevisas med fakta i naturen eller i livet. Tills dess kommer de bara att kunna utgöra blinda påståenden eller postulat för vilkas berättigande det inte har skapats bevisföring. I stället för denna bevisföring har man då bara tilliten till de väsen som uppges vara dogmernas eller påståendenas upphov, och till de människor som i dag fullt och fast tror på dogmerna och försöker få andra att också tro på dem. För en mycket starkt religiös kristen människa kommer varje ord eller uttryck att uppfattas som orubblig sanning, bara det påstås att Kristus är dess upphov. En så inställd människa kräver inget som helst bevis bara det står i Bibeln.

För den verkligt nyktra men irreligiösa forskaren är varken Bibeln, profeter, präster eller andra andliga auktoriteter tillräckliga för att i honom skapa en orubblig tro på dogmer eller påståenden. Ogrundade uppfattningar blir inte till vetenskap blott för att de har dessa nämnda auktoriteter bakom sig. Här måste tingens rotfäste i själva naturen genom logiskt motiverade tankeföljder, som är kontrollerbara för intelligensen som faktum, kunna avslöjas. Man kommer i en sådan situation inte bara att ha fatt tingens eller objektets facit, utan också hur nämnda objekt existerar som faktum.

När ett objekt kan efterkontrolleras med förståndet så att samma objekt blir till faktum, blir detta faktum det samma som "vetenskap". När ett objekt kan dokumenteras som faktum genom sin egen analys, är denna analys det samma som ett för förståndet synligt faktum helt oavhängigt av vad andra väsen än måtte säga eller anse om tingen eller objektet. Uppfattningen av objektet är därmed inte längre en tro utan utgör ett konkret vetande.

Då vetandet återigen är baserat på intelligensen, kan det inte växla med känslan. Det har samma stabilitet i ens mentalitet antigen man har sympati för dess objekt eller inte.

Dogmer eller postulat växlar mellan tro och tvivel, alltefter som man själv växlar mellan sympati och antipati för dessas objekt.

Med hänsyn till mina kosmiska analyser kommer de alla att vara rotfästa i sammanhängande logiska motiveringar i kontrollerbara realiteter i själva livet. De kan därför aldrig var postulat eller dogmer utan utgör ett konstaterande av fakta för den utvecklade forskaren. För den människa, för vilket den kosmiska världsbilden genom dessa realiteter har blivit till faktum, finns det ingen möjlighet att tvivla eller vända tillbaka. Hon äger i sig världsbilden som en upplevd levande verklighet på samma sätt som hon äger upplevelsen av solen, dagen och natten. Hennes livsuppfattning är inte längre en fråga om tro och tvivel, om sympati eller antipati. Den är orubblig verklighet, förankrad i väsendets hjärna och hjärta genom dess egen suveräna självupplevelses klara dagsljus.

Mina kosmiska manifestationer och den härigenom uppenbarade eviga världsbilden är således inte en samling påståenden eller dogmer, utan utgör tvärtom uteslutande en kontrollerbar redogörelse för de kosmiska orsaker och verkningar som bestämmer livet och lyckan för alla levande väsen. Vad kan vara mera berättigat att uttrycka med begreppet 'vetenskap'."

Ur Kosmos nr 1, 1985

© 2009 Marja Silverfall All Rights Reserved