En sak som jag tycker är intressant är Martinus syn på moderskapet, eftersom jag är "moder" själv.

Det är väl ett område om något där vi är partiska. Man försvarar och värnar om först och främst sina egna barn, oavsett om det alltid är rättvist eller relevant. 

Den som nu har öron han/hon höre…

En kvinna vågade ställa sin mor en mycket modig fråga:

"Skulle du umgås med mig även om jag inte varit din dotter?"
"Nej", svarade modern.

Hon kanske inte är en "god" moder längre, men desto större MÄNNISKA.

För:

"Liksom behovet att känna sympati för avkomma och familj har uppstått genom väsendets enpolighet, så uppstår med väsendets övergång till dubbelpolighet behovet att älska alla eller sin nästa som sig själv." Martinus; Den eviga världsbilden II (min fetstil)

Och:

"Måhända är blod tjockare än vatten, men kärlek är tjockare än blod!"
Astrid Trotzig, adopterad från Sydkorea som fem månader gammal, ur boken "Blod är tjockare än vatten".

Den moder som kan behandla andras barn med samma kärleksfulla attityd som sina egna barn, dvs. opartiskt (= utan att favorisera någon) är en degenererad mor, men en desto större MÄNNISKA, skriver Martinus:

""Moderskärleken" är sålunda endast en förlängning av hennes egen självbevarelsedrift, något som blir till uppenbart faktum genom den omständligheten att enbart "moderskärleken" inte på något vis i förekommande fall hindrar modern från att ta brödet från främmande barn för att ge det till sina egna. För sina egna barns mättnad och välfärd låter en hundraprocentig mor de främmande barnen svälta, om så är nödvändigt. Ifall hon inte gör detta, utan i lika hög grad har omsorg om främmande barn och har lika svårt att se dessa vederfaras något ont, ja då är det inte längre "moderskärleken" som gör sig gällande. Upphovet till en dylik "kärlek" är tvärtom en "degenererad mor", men en större människa. En sådan "kärlek" är nämligen en del av den stora "nästakärlek" som är "lagens uppfyllelse" och utgör fundamentet för den fullkomliga människans medvetande eller mentalitet." (LB IV st 1126)

Och vad är väl "intim" vänskap annat än favorisering av någon utvald, som man vill vara speciellt nära vän med. Som man inte vill vara med de andra. Det hör ju inte framtiden till med favorisering om man skall älska alla lika mycket. Att vara vän med alla och ingen speciell är att vara en opartisk människa, som inte favoriserar någon extra mycket. 

Marja

© 2008 Marja Silverfall All Rights Reserved