ETT UNDERLIGT FOLK 

Det var en gång en ung man från Afrika, som under ett år besökt ett land i det nordliga Europa. "Det var ett väldigt exotiskt land med djurälskande invånare" - började han sin berättelse, vid återkomsten till sin hemby.

"Några dagar under början av solperioden dyrkade de, med stor iver sina fjäderfän. De smyckade sina hem med hönsfjädrar, bilder och statyetter av höns och kycklingar. De förtärde ägg vars skal de innan hade målat i glada färger. De klädde ut sina barn och målade deras ansikten, tände eldar och smällde av raketer. Det var troligtvis någon ond gudom de försökte skrämma bort.
Senare på året, när solen (som alla också dyrkade) stod som högst på himlen, klädde de en lång stång med löv och blommor och reste den mot skyn. Sedan dansade de runt den och sjöng sitt hemlands vemodiga sånger och jag minns särskilt hur de härmade grodornas rörelser och ljud.
När kvällarna blev mörkare, flockade sig dessa människor kring enkla ljuslågor. Nu hade de vuxna haklappar och små mössor på sig. De djur som de nu hyllade var dessa röda, kloförsedda skaldjur, som de åt tillsammans med de ytterst starka drycker som detta folk tycks älska. 
Det hemskaste hände mig när nätterna var som allra längst. En natt öppnades min dörr och en mängd vitklädda kvinnor trängde in. En kvinna hade brinnande ljus på huvudet och allesammans så sjöng de om hästar och talade om katter. 
I detta land var det sällan jag hörde någon tala om sin gud. Men jag fick vara med och se när de firade den stora grisfesten. De anrättade grisen på många olika sätt, och när de på första dagens afton hade ätit – DÅ kom deras gud. Ja, de sa ju aldrig att det var så, men jag förstod nog. Han liknade faktiskt vår gamle medicinman - med mask framför ansiktet och med underliga kläder. 
Han hade många gåvor med sig till människorna - som då blev glada och lyckliga. Sedan försvann han. De sade att han brukar komma till dem en gång om året.
Det är ett mycket underligt och exotiskt folk som bor i detta nordliga land." (Okänd författare.)

Minst sagt! Och snart är det dags för det årliga besöket igen. 

Marja

Tidigare postat 2008-12-07 05:58