Barnens tandhälsa förbättrades dramatiskt under 60- och 70-talet i Bohuslän, när de ”hemska fluortanterna” eller fluorhäxorna åkte runt på sina kvastar och fick barnen att skölja munnen med detta hemska ”gift”, som många ville ha det till. Ingen av barnen dog dock.
Tanternas rätta titel var ”munhygienister”, men ingen använde detta begrepp. Hon blev ”fluortanten” bland de svenska skolbarnen.
Det positiva resultatet spred sig snabbt till alla andra landsting och snart hade hela Sveriges små älsklingar bättre tänder. Dvs. starkare emalj att motstå kariesangrepp.

Min dotter, som druckit kommunalt vatten under hela sin uppväxt, har fått en fluortablett (natriumfluorid) varje kväll sedan havårsåldern, sköljt med fluor i skolan och borstat tänderna med fluortandkräm och har inte vid 40+åldern haft ett enda hål hittills. Hon fick också bara lördagsgodis. Hon har inte blivit ”dum och foglig”, som enlig vissa anses vara en bieffekt av fluor, utan läste till socionom utan några som helst problem. Inte slö och lat heller för den delen, för samtidigt arbetade hon i kassan på Ica på kvällar och helger för att dryga ut sina studiemedel. Till skillnad från sina studiekompisar som även sponsrades ekonomiskt av sina curlingföräldrar, men ändå ständigt var panka.

Min sambo, har inte heller haft några hål hittills. Han har växt upp med eget brunnsvatten, sköljt med fluortanten, borstat tänderna med fluortandkräm och sköljer fortfarande tänderna med fluor varje kväll. Han är inte heller ”dum och foglig” utan tog magisterexamen i systemvetenskap utan några som helst problem. Jag såg aldrig honom öppna en bok under de 4 åren det tog och han fick högsta betyg i allt. Han läste på bussen till skolan, sa han, när jag undrade. ”Lat” vet han nog inte vad det är.

Eftersom jag har arbetat på tandvården i Bohuslän under den perioden vet jag hur noga man var med att ingen skulle överkonsumera fluor. Alla som hade egen brunn måste testa sitt vatten och komma med provsvaren, innan de fick rekommendationer på fluorintag. Det fanns nämligen de som hade för mycket fluor (kalciumfluorid) i sitt brunnsvatten och de hade ofta vita fläckar eller bruna missfärgningar i emaljen. Vid halter över 1 mg/l finns risk för missfärgande fläckar på emaljen hos barn (dental fluoros). Se Figur VII. Fluoros i stigande grad. Så det naturliga fluoret skadar emaljen lika mycket som vid överkonsumtion av fluor i form av tablett eller vätska. Överdosering är aldrig nyttigt vad man än intar. Ta t.ex. linfröoljan som innehåller blåsyra (vätecyanid) och som rekommenderas för vegetarianer som tillskott av Omega-3 och 6. Det är ju giftig vid överbruk eller långvarigt bruk. Linfrön innehåller ett ämne, linamarin, som i kroppen ombildas till blåsyra och därför ska man inte överskrida intaget, sägs det. Och vad med farligheten i muskot eller kumarinet i kanel? Ja, jag kan räkna upp fler farliga livsmedel som finns i de flesta skafferier hos folk i allmänhet.

Jag har aldrig sett någon patient med fluoros under min verksamma period, orsakat av rekommenderat fluorintag.
De skador som visas på bl.a. nätet som avskräckande exempel mot fluor kan ha många andra orsaker. Den vanligaste är när småbarn ramlar och slår sig och mjölktänderna, oftast framtänderna, skadas. Dessa kan skada, om de trycks in mot anlagen av de permanenta tänder under eruption dvs. de som ännu ligger och väntar i gommen på sin tur att komma fram. Läs mer under Yttre betingade mineraliseringsstörningar Lokala faktorer.

Det finns även andra orsaker till mineraliseringsstörningar i emaljen. Läs under avsnittet ”Etiologi”(=orsakssamband).

Själv önskar jag att jag hade fått den fluorhjälpen när jag var liten. Jag, ett efterkrigsbarn i norra Finland, fick varken frukt eller så mycket grönt i min kost de första åren. Det var gröt, gröt, gröt, kokt eller stekt. Jag är allergisk mot havregrynsgröt fortfarande. Min första banan åt jag när jag var 7 år, när min far hade köpt dem på den svenska sidan och jag tyckte inte om den. Kanske för att den var övermogen. Jag tror också idag att jag fick dåligt med D-vitamin. Och solljus är det ju brist på uppe de norra regionerna av Norden.

När jag började på tandvården fick jag komma till klinikchefen för undersökning. Han sa när han började borra i det första hålet: ”men lilla vän, din emalj är ju så skör att det upplöses innan jag ens hinner komma i närheten av den med borret”. Visserligen en liten överdrift, men det var ju inte kul att höra. Jag är säker på att jag hade haft helprotes i tidig ålder om jag inte kommit in i det yrket.

Många fick pengabidrag till utdragning av tänder och senare till proteser i present från släktingar när de konfirmerade sig eller gick ur skolan, har mina föräldrar berättat. Och det var också min mor, som hade haft engelska sjukan som barn, som uppmuntrade mig till tandvårdsyrket när jag inte visste vad jag ville arbeta med. Hon tänkte väl att det inte skulle gå lika illa för mig som för henne.
Och det är också av den orsaken jag gav min dotter fluor, för att hon skulle slippa alla plågsamma tandläkarbesök, som jag har varit tvungen till genom åren. Det är väl det som kallas kärlek, man vill inte se sina barn lida av sådant som man själv har lidit av.

Martinus hade också dåliga tänder och fick helprotes tidigt. Han hade också rakit, engelska sjukan, som barn. Orsaken är vanligen brist på D-vitamin eller en störning i metabolismen av vitamin D. Eller som ett resultat av en tarmsjukdom.
Vitamin D är en nödvändighet för att tillgodose kroppens behov av fosfat och kalcium vilka båda är viktiga för att bygga upp ett stadigt skelett och starka tänder. Det är vanligt hos drabbade att man blir hjul- eller kobent som vuxen. Vuxna kan också drabbas av rakit, men det kallas då för osteomalaci. Behandlingen är tillförsel av D-vitamin och solljus. Idag får alla barn via BVC recept på D-droppar för att motverka bristsjukdomar.

Sååå, jag måste ju säga att jag anser mig ha ganska säkra bevis för att fluor är en välsignelse för tandhälsan. Om man använder den med sans och balans, naturligtvis. Det är min erfarenhet av drygt 20 år inom tandvården.

Fluortanten försvann på 80-talet p.g.a. av ekonomiska besparingar men är tydligen tillbaka igen, åtminstone i vissa län. Barnens tandhälsa är nämligen på tillbakagång. Kanske beror det på att lördagsgodiset är ett minne blott bland dagens curlingföräldrar? Obegränsat intag av söta drycker och godis fullt av vitt socker?

Fluortanten har t.o.m. fått en egen dag, läste jag. Hon firas den 1:e september för att påminna oss alla om hur viktigt det är med munhygien.
Håll ”Karius och Baktus” borta med borste, rengörande fluortandkräm och fluorvatten! Så får du tänder!

Rekommenderar
Profylaxförespråkaren
Marja