Idealet hade varit om vi kunde behålla vår alliansfrihet, menar många.
Men har ni tänkt på en sak: Var och vad hade vi varit, vi finländare och svenskar, om inte finländarna hade ställt sig vid fronten mot det anfallande Ryssland och försvarat oss mot rysk invasion och det Martinus kallar "berikningsbegär" under det 5-åriga finska vinterkriget? Vi hade blivit stukade rädda slavar utan yttrandefrihet under en diktatur. Så som många ryssar har det idag. För enligt Martinus så är det så att: Den som inte kan försvara sig själv är dömd till att vara slav åt andra. Citat:
"…att förena hela världen till ett folk eller en nation låter sig inte göra genom makt allena. En tillräckligt stor militärmakt kan naturligtvis tvinga all världens stater in under sig och likaledes genom tvång undertrycka människornas yttre manifestationer, så att allting till det yttre är beskuret och framträder efter en diktators godtycke, men det inre psyket hos väsendet kan omöjligt förändras genom tvång, det kan blott instängas. Men något som är instängt kan bara ha ett enda intresse, nämligen att bli fritt.Därför är ett diktatorsvälde i själva verket endast en dressyr. Människorna hålls i bur liksom en hop husdjur eller som djuren i ett menageri. Men det är inte livets mening att människornas slutfacit skall vara en cirkus, där de är dresserade djur som hålls i schack av cirkusdirektörens smällande pisksnärtar.Mänsklighetens förening till ett folk eller en stat med hjälp av diktatur är därför att likna vid skapandet av en mental vulkanisk terräng, under vilken våldsamma explosiva krafter håller på att spränga den överliggande tunna mentala jordskorpan. Att hylla ett sådant diktaturvälde, det kan endast de väsen göra, som därigenom kan nå en högre materiell position, större makt och utlösning för sitt berikningsbegär, större frihet eller egendomsrätt över materiella tillgångar, oberoende av hur mycket detta sker på nästans bekostnad. I sådana materialistiska, själviska väsen möter vi just den nästan hundraprocentiga maskulinismen respektive feminismen, alltså väsen, för vilka det absolut högsta fattbara idealet uttrycks med mottot ”envar är sig själv närmast”. Inom sådana väsens domän är var och en, som inte kan försvara sig själv, dömd till att vara slav åt andra. Vi ser alltså, att det inte genom någon yttre maktkonstellation går att skapa det fullkomliga människoriket, vilket vill säga det verkliga fredsriket på jorden. Det verkliga fredsriket kan inte bli till eller existera som en atmosfär av vilda djur, inspärrade i burar och mot vilka man ständigt måste vara på vakt, beväpnad med allsköns mordvapen och förstörelseredskap. Man kan sätta upp stängsel kring de vilda djuren i djungeln, men rovdjuren blir inga spaka lamm eller idisslande ofarliga får för den skull. Vi ser alltså här, att mänskligheten aldrig någonsin kan uppnå det önskade fredsriket på dressyrens eller den råa, brutala maktens väg, hur idealistisk den än må förmenas vara." LB V st. 176
Krigen kommer inte att sluta förrän människor blir vapenvägrare, menar Martinus. Och där är vi ännu inte på långa vägar.
Så ibland måste man i denna ofärdiga värld få försvara sig dvs. göra det minst onda:
"Att förlåta sin nästa hans mörka handlingssätt emot oss betyder inte, att vi inte bör skydda oss emot honom. Tvärtom. Men skyddet behöver absolut inte vara av fientlig natur, även om det i vissa situationer måste ske genom maktutövning. Denna maktutövning får endast leda till befrielse från eller skydd mot det fientliga väsendet, men absolut inte till mord, dråp eller lemlästning." LB VII 2450.
Den som försöker hindra och blockera ett annat levande väsens fria vilja att leva efter sin normala fria vilja och rätt till livet kommer själv bli blockerad i sin fria vilja.
"Denna för mänsklighetens fullkomliggörelse så synnerligen viktiga förmåga att manifestera den absolut fullkomliga viljeföringen kan endast uppnås som ett resultat av erfarenheter och upplevelser. Vidden av en människas fria vilja är alltså beroende av hur långt framme hon är i mänsklig utveckling, vilket vill säga hur långt hon kommit i förmågan att bruka sin vilja utan att dräpa eller blockera andra väsens normala fria vilja och rätt till livet. Endast den helt färdiga, till Guds avbild skapade människan har nått därhän, att hon har helt fri vilja, eftersom hon är ett med Gud och endast önskar med hela sitt liv, hela sin själ, ande och kropp att vara till glädje och välsignelse för allt levande. Men så långt har de jordiska människorna av i dag inte nått. Det stora flertalet av dem suckar och stönar under sina blockerade viljor. Denna viljeblockering befordras genom allt som hör in under begreppet ”olyckliga öden”. I sin kosmiska okunnighet tror människorna i många fall, att den ena eller andra av deras medvarelser är skuld till deras viljeblockering eller olyckliga öde. De menar därför att de kan bekämpa denna viljeblockering eller detta obehagliga tillstånd med krig mot sin nästa. De förstår sålunda inte att de med detta krig hindrar nästan från att normalt bruka sin fria vilja. Denna blockering faller så tillbaka på sitt upphov och sätter i gång blockeringen av dess egen fria vilja. De förstår alltså inte, att de med krig mot sin nästa eller med varje slags manifestation, som sker på bekostnad av deras nästas normala rätt till livet och till normal fri viljeföring, formligen i renkultur odlar blockeringen av sin egen fria vilja." LB VI st. 2284
Slutligen...
Martinus: "Selvfølgelig må man også regne med, at når situationen er sådan, at en masse mennesker ikke kan få det daglige brød, - og så er der andre, der har overflød. Det giver selvfølgelig onde tanker. Det må det gøre. Men, det er jo klart, alt det bliver jo rettet op. For i det kommende århundrede vil man blive nødsaget til at lave en verdensoverhøjhed. Det vil man i al fald blive nødt til at begynde at lave. Så må de lande, der vil redde sig, være nødt til at melde sig ind i "de forenede stater". Og jeg tror nok, at Amerika bliver mest fremragende. Men sådan sejrherre er der ingen, der bliver. De bliver nødt til at slå sig sammen. Russerne går det helt galt for. Der bliver revolution. Det er skrækkeligt med det voldsomme diktatur, - at folk ikke må sige, hvad de vil." Rådsmöte 9. juli 1977
Men även om Sverige kommer med i NATO och det skulle bli krig mellan denna försvarsallians och t.ex. Ryssland innebär det inte att alla svenskar och finnar per automatik tvingas ta vapen i hand och döda andra. Det finns gott om civila uppgifter som måste utföras även under krig, så som sjukvård, mattransporter etc. Min sambo Anders gjorde av fri vilja militärtjänst som musiksoldat i Arméns musikkår och blev på papperet krigsplacerad som vaktsoldat efteråt. Men efter ca 10 år kom ett brev som sa att han inte längre var krigsplacerad alls. Så om det skulle bli krig nu skulle han ingå i civilförsvaret vilket innebär att han bara går till jobbet som vanligt men kan bli tilldelad ovan nämnda civila uppgifter allt efter vilka behov som finns i samhället. Så bara för att en nation beslutar att gå med i en försvarsallians behöver det inte på individplanet innebära att alla behöver döda andra. Han skulle inte kunna avfyra ett vapen mot en annan individ, oavsett om det är en ryss eller annan. Eller som Martinus har sagt om sin egen värnplikt när han var ung: Om han skulle hamnat i en hotsituation skulle han skjutit rakt upp i luften.
Och så är det med karmalagen, man hamnar inte i situationer som man redan har levt ut i tidigare liv.