Nyligen läste jag en mycket intressant artikel av Pia Hellertz.

Hon har läst boken ”What We Know About Climate Change” av Kerry Emanuel och skrivit en kort resumé. Pia skriver:

”Det finns bara två alternativ. Antingen pågår det en global uppvärmning – i någon grad, katastrofal eller minimal. Eller också gör det inte det. Kerry Emanuel tillhör dem som är övertygad om att en global uppvärmning är på gång, även om han ytligt sett verkar ha en något mer nyanserad syn än 'alarmisterna' som 'skriker högt' om klimatkatastrofer. Hans lilla bok på 95 sidor syftar till att ge ett vetenskapligt underlag för teorin om den globala uppvärmningen…”  

Fortsättningen kan läsas här.

Själv hör jag till skeptikerna till teorin om den globala uppvärmningen. Mycket är maktspråk, skrämselpropaganda och ett försök till att föra oss i det fördolda emot en global diktatur. Om dessa män med maktbehov känner sig trängda i något läge och inte kan eller vill tappa ansiktet, vad är då klokast tänker de?  Jo, vi tar och hittar på någon ful historia och pekar på någon eller något som vi kan utse till syndabock. Ja, man kan t.o.m. starta krig för att dra bort fokus från sina skumraskaffärer.

Detta bekräftas också av Edward Snowden:

“I have documents showing that the CIA invented the whole thing,” claims Edward Snowden. “Global Warming was invented to both scare people, and divert their attention from other human-made dangers like nuclear weapons. The CIA gave millions of dollars to any scientist who would confirm the theory, so many unscrupulous scientists did what they were told in order to get the money. Now, there is so much fake data to confirm that Global Warming “exists”, that they actually convinced everyone that it was real.”

Alla kämpar om herraväldet, alla vill uppnå den oinskränkta makten. Strävan efter världsvälde pågår öppet eller i det fördolda.
Vilket Martinus redan konstaterat 1947 i sin bok ”De levande väsendenas odödlighet”, sidan 37 och vidare:

”Mänskligheten befinner sig i ilfart på väg mot diktatur

[…] Det är dåraktigt att tro att inte alla länder eller stater av i dag är inne i ett väldigt skred hän emot detta sadistiska helvete, som måste sluta med utplåning av all kultur på jordens yta om inte människorna bringar sin “demokrati“ och “kommunism“ av i dag bort från den himmelsskriande falska kurs, som de i sin intellektuella blindhet under de senaste årtiondena börjat försvara sig till.”

Läs mer i boken om vad han skriver om ”Diktaturprincipens kvävande bläckfiskarmar med sina sugskålar…” som finns utlagd för nedladdning på danska på nätet ”De levende væseners udødelighed”. (Den svenska versionen verkar vara slut på förlaget men jag såg ett ex. till salu på Bokborsen.se, så om du skyndar dig…)

Jordklotet kämpar just nu med att skilja agnarna från vetet, dvs. de kärleksfulla människorna från de diktatoriska med maktbehov. Mörkret krampar och kämpar i sina sista ansträngningar om att behålla makten medan ljuset försöker få mer inträde i människors sinnen. Det gäller att försöka vara på våglängd med de ljusa och kärleksfulla tankarna som just nu försöker få herraväldet över de mörka och maktgalna diktatorsbeteendena.

"Jordklotsväsendet gör upp med sig själv", mellan själviskhet och osjälviskhet, skriver Martinus, och fortsätter:

"Då jordmedvetandet genomströmmas av dessa krafter, måste samma krafter naturligtvis uppfylla de var för sig passande talangkärnorna i dess fysiska organism, det vill säga jordmänniskor. Man kan ledas av jordjagets andliga själviska krafter i samma grad som man själv är egoistisk, kärlekslös och maktlysten liksom man uppfylls av samma makroväsens osjälviska och kärleksfulla energier i samma grad som man är ägnad att vara talangkärna för dessa krafter. Vi ser alltså, att de "stora männen" i världspolitiken i själva verket blott leds av jordjagets egna impulser av det slag som de själva i sitt dagliga liv mest sympatiserar med. Men att det i jordpsyket eller jordmentaliteten alltså framträder två konträra, varandra bekämpande krafter, innebär, att jordanden håller på att göra upp med sig själv, sin egen tankevärld och sin moraliska inställning, och i denna uppgörelse är det klart, att den samlar allt som talar för diktatur och berövande av den enskildes frihet till förmån för flocken kring en tankepol och allt som talar för större frihet för den enskilde i förhållande till flocken eller staten kring en annan för att nå fram till det resultat som är bäst för helheten. Jorden håller alltså för närvarande på att resonera, och då den lever i en helt annan tidsbana än den mikrobana vi lever i, är dess "tanketid" av längre varaktighet än vår. Det som är en sekund för jordväsendet, är kanske ett år eller ett tiotal år för oss. Vi måste därför försöka förstå, att jordens tankefunktion och skiftande sinnelag går genom mänskligheten som kulturepoker. Jorden befinner sig just i en kris, men det är den kris som alltid skall föregå en invigning, och då jordklotsväsendet redan påbörjat denna andliga process för århundraden sedan och först om ca. 3000 år kommer att vara färdig därmed, vid vilken tidpunkt "det riktiga människoriket" kommer att vara en realitet på den fysiska jorden, är det alltså förberedelserna för detta tillstånd som nu håller på att ske här på jorden, en utveckling som jordklotsväsendets viljekraft i hög grad står bakom. Jordväsendet beskyddar och värnar om de humana och kärleksfulla krafterna, men samtidigt rensar det också ut i sitt medvetande och i sin kropp, och detta upplever människorna dels som medvetenhetsutvecklande i ord och handlingar av humanistiska, kärleksfulla människor, dels som nya tankar och större överblick över livslagarna, som intellektuella kärleksfulla människor är redskap för, men också som krig, revolutioner och större och mindre katastrofer, som utlöses av därtill ägnade redskap. Linjen för hela utvecklingen ligger dock klar, och långt innan de nämnda ca 3000 åren gått, kommer jordens förenade stater och arbetet för hela människosläktets väl ha nått långt. Mycket beror på den enskilda människan; man kan lära sig samarbeta med de positiva krafterna i jordens medvetande." (Min fetstil)

Läs vidare i den mycket intressanta artikeln "Jordmänniskornas skyddsängel nummer ett" av Martinus i Kosmos nr 8/10 (1+2), 5-6/84, 24-25/71 5/84. Tror man att vi i Sverige lever under demokrati så tror man fel:

”Vårt demokratiska inflytande är begränsat till att en gång vart fjärde år lägga vår röst på ett parti. Men exakt vad vi röstar på vet vi inte, annat än i de få frågor som debatterats i valrörelsen. Hur partierna kommer att ställa sig i de nya frågorna som dyker upp under mandatperioden är höljt i dunkel.”

Så skriver Anne-Marie Pålsson docent i nationalekonomi och tidigare riksdagsledamot (M) i många år. Och i en annan artikel skriver hon:

”Jag var med när FRA-lagen klubbades av riksdagen. Det var en dramatisk tid och kritiken var stenhård. Att ge den svenska myndigheten FRA rätt att spana i cyberrymden sågs av många som samma sak som att ge myndigheten rätt att snoka i våra privatliv. Med det en kränkning av den personliga integriteten och ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

I den moderata riksdagsgruppen rådde upprorsstämning. Bara med uppbådandet av all den auktoritet som en statsminister förfogar över lyckades Fredrik Reinfeldt kväsa partikamraternas motstånd. Det var då de beryktade orden fälldes:

”Vad tror ni att ni är? Ett remissorgan som får tänka vad ni vill! Ni är här för att göra det jag säger. Det är det priset ni får betala för att vara här!” Inför detta vek de upproriska ner sig. I juni 2008 godkände riksdagen FRA-lagen med minsta marginal.”

Inte ens folkvalda riksdagsmän/kvinnor har någon makt i ett land som påstår sig vara en demokrati. Än mindre då vi; de överkörda och helt maktlösa.