Information om ny bok!

ÄNTLIGEN! Anders tankeväckande tredje bok "Monetärdemokrati - Humanitetens ekonomi" är nu utgiven på Averbis Förlag.
Köp den här!

___________________________________________________________________________________________________________________________________________

Vi lever i en dold ekonomisk diktatur – del 3

Detta inlägg representerade tidiga skisser på idéer som nu är renodlade och fördjupade i min bok ”Monetärdemokrati – En ny human världsordning”, utgiven på Averbis förlag.

Inlägget har därför tagits bort och jag hänvisar istället till boken som ger en heltäckande bild av detta område.
Jag lämnar kvar den koncentrerade översikten över Lundgrens nycklar, då den är helt fristående och har uppskattats av många läsare.

/Anders

.....................................

Lundgren kallar denna andra princip för ”monetärt finansierad ekonomi”.
I en monetärt finansierad ekonomi besvaras de tre avgörande frågorna I, II och III så här:

  1. Folket skall äga de penningtillverkande maskinerna, representerat av staten.
  2. Folket skall äga pengarna som tillverkas av maskinerna, representerat av staten.
  3. Pengarna förs ut i civilisationen som en gåva till folket.

Vad händer då…?

Man kanske kan tro att detta aldrig har provats, men det finns exempel i historien där samhällen har finansierats via monetärt finansierad ekonomi. Lundgren nämner följande exempel i del 3 av trilogin:

  1. Kung Henry I:s väl fungerande monetärt finansierade ekonomi som började på 1100-talet i England.
  2. Benjamin Franklins dito under de så kallade goda åren i de amerikanska kolonierna ca 1723-1750.
  3. Kommunpolitikerna på ön Guernseys motsvarande variant 1816-1958.
  4. President Abraham Lincolns modell för samma sak under det amerikanska inbördeskriget 1862-1865.
  5. Ekonomiminister Hjalmar Schachts monetärt finansierade samhällsekonomiska variant 1934-1936 i Tyskland.

Gällande för dem alla är enligt Lundgren:

”Det gäller att förstå att eftersom staten (folkets förlängda arm) börjar kontrollera samhällets penningtillverkande maskiner kan obegränsade mängder pengar tillverkas, varför det aldrig kommer att råda brist på pengar för något ändamål. Helt vanliga människor och företag kommer sålunda inte att lida brist på pengar, vilket var ett stort problem särskilt i lågkonjunkturerna i det kapitalistiska samhället. Samtidigt hålls sålunda inflation effektivt efter genom att, precis som Schacht gjorde, se till att pengar förs ut i samhället endast och jag säger endast till produktiva samhällsinvesteringar och inte till Monte Carlo-ekonomi, som är centralbanksekonomins kärna.”

Det ramverk som håller en monetärt finansierad ekonomi under kontroll är enligt Lundgren 22 grundprinciper, som han kallar ”nycklar”. Här följer en koncentrerad överblick över dem alla, med utvalda delar av Lundgrens egna ord:

Den 1:a nyckeln till en väl fungerande monetärt finansierad ekonomi är baserad på äkta fiat-pengar.

”Fiat-pengar” är pengar som har ett värde enbart på grund av att institutionen, i praktiken alltid en stat, som ger ut dessa pengar, säger att de är värda något. Fiatpengar har inte någon täckning av till exempel en guldreserv.

Den 2:a nyckeln till en väl fungerande monetärt finansierad ekonomi: att alltid se till att det finns rikligt med pengar i samhällsekonomin, samtidigt som ränta förbjuds.

Inget ovanligt material
Materialet som pengar tillverkas av eller i skall vara så pass vanligt förekommande, att tillgången på material aldrig skall bli det som avgör tillgången på pengar. Till exempel får pengar inte tillverkas av guld eller annat sparsamt förekommande material, eftersom det då lätt uppstår just en pengabrist av den anledningen. Riklig tillgång på pengarna i samhället behövs för att hålla igång de många kugghjulen som bytet av varor och tjänster innebär.

Ingen värdeuppbackning
Det värde som pengar representerar skall under inga omständigheter backas upp av ett annat värde i en bakgrund, t.ex. guld eller något annat förhållandevis sällsynt material. Istället skall pengar enbart vara baserade på a) förtroende och b) ett av staten (som folkets representation) genom lag fastställt betalningsvärde per enhet, exempelvis enheten krona.

Ränta förbjuds
Pengar skall under inga omständigheter föras ut som lån mot ränta i ett samhälle, då det enbart leder till olägenheter i form av dels brist på pengar, dels långsiktigt alltid leder till en matematiskt omöjlig situation som i sin tur är grunden för att högkonjunkturer alltid följs av lågkonjunkturer.

Den 3:e nyckeln till en väl fungerande monetärt finansierad ekonomi: att alla skall ha gott om pengar i sin privata plånbok.

Om den 2:a nyckeln till en välfungerande monetärt finansierad samhällsekonomi innebär att ”såningsmannen av den finansiella åkern” skall ha riklig tillgång till ”frön” eller ”utsäde” (d.v.s. att man ser till att maskinerna tillverkar generöst med pengar för samhällsbruk), så innebär den 3:e nyckeln att ”den som sår”(fördelar pengarna till samhället) skall se till ”att fröna sås generöst och jämt fördelade över åkern”, d.v.s. utan snåltänkande - men heller inte för mycket (vilket orsakar inflation), utan ”lagom”, så att alla människor får riklig tillgång till pengar, d.v.s. att ”gott om frön når åkerns alla ställen”. Inte bara en selektiv grupp människor, som i vårt nuvarande diskriminerande samhälle. För att förstå tanken bakom den saken, vilket är en upprepning, då den är av stor vikt, gäller det att inse att pengar i sig inte skapar någon välståndsökning i ett samhälle. Ett berg av pengar som bara ligger där utan att användas, gör ingen som helst nytta. Vad som bygger ett samhälle är, vilket jag gick igenom i sambandmed analysen av 1:a nyckeln, summan av människors tusen och en idéer och verksamheter i växelverkan med naturen, och så har det alltid varit. Naturen tillhandahåller materialet, människan skapar idéerna varmed samhällena byggs.

Den 4:e nyckeln till en väl fungerande monetärt finansierad ekonomi baserad på äkta fiat-pengar: att pengarna enbart skall användas till att bygga ett urstarkt samhälle, inte till spekulation.

Ovanstående princip eller nämnda välfärdsnyckel innebär att man i början av en omfattande ekonomisk samhällsomvandling från centralbanksekonomi till monetärt finansierad ekonomi skall koncentrera sig på att skapa urstyrka i samhällsekonomin, och ingenting annat

Den 5:e nyckeln till en väl fungerande monetärt finansierad ekonomi baserad på äkta fiat-pengar: att omsorgsfullt se till att de utslussade pengarna stannar kvar i samhällsekonomin.

Det var Henry I, Benjamin Franklin, Abraham Lincoln och möjligen ön Guernseys kommunpolitiker som inspirerade Schacht med sina respektive kunskaper och exempel på hur man löser problemet med att ”hålla samhällsmaskineriet hela tiden välsmort”, d.v.s. ser till att det hela tiden finns tillräckligt mycket pengarna ute i samhället. Det är ju uppenbart att människor många gånger samlar på sig pengar, ”i byrålådan eller under madrassen”, d.v.s. samlar pengar på hög, där de i så fall undandras samhällsmaskineriet, där pengarna är tänkta att göra nytta genom att cirkulera som bytesvara. Undanstoppade pengar på hög gör ingen nytta. Nyckeln till att ”smörjoljan flödar” är att hela tiden fylla på med mer pengar. D.v.s. successivt tillföra så mycket pengar som samhället kan svälja, hela tiden med fokus på att skapa produktivitet, inte spekulation, i byggandet av ett urstarkt samhälle. Vill man bygga sig ett urstarkt och välmående samhälle, skall tillgången på pengar ute i samhället hela tiden vara mycket god. Smörjoljan (pengars funktion) skall som sagt flöda. För att återvända till liknelsen med den odlade åkern, som jag använde beträffande de första två monetärt finansiella samhällsnycklarna, innebär den 4:e monetärt finansiella nyckeln att sådden skall vara riklig, och att ”bonden” (staten) emellanåt måste stödså med ytterligare utsäde när frön fattas. Åkern skall hela tiden hållas välsådd.

Den 6:e nyckeln till en väl fungerande monetärt finansierad ekonomibaserad på äkta fiat-pengar: att alltid ha en reglerventil mot inflation på plats.

För att garantera att utförda pengar stannar kvar ute i samhället, d.v.s. inte försvinner bort från detsamma, måste parallellt med pengarnas utförsel en 6:e ekonomisk nyckel tillskapas: en reglerventil som kan öppnas respektive strypas i lagom grad, så att det inte uppstår inflation i samhällsekonomin. Sålunda återigen resonemanget, där samhället jämförs med en motor som behöver lagom mycket smörjolja hela tiden, varken för mycket eller för litet.

Den 7:e nyckeln till en väl fungerande monetärt finansierad ekonomi baserad på äkta fiat-pengar: att människor själva ges frihet och förtroendet att själva avgöra hur arbetsuppgifter skall utföras på bästa sätt.

Människorna som utvandrade till Amerika var människor som sökte frihet från tvång och ok av olika slag i livet. Man var trötta på att vara diskriminerade av banker och samtidigt toppstyrda av en byråkratisk statsapparat i hemlandet, trötta på fattigdom utan hopp, trötta på religiös intolerans.  […]

I Pennsylvania, åtminstone under åren 1723-1750, möttes invandrarna av en helt annan attityd, bland annat från Benjamin Franklin och andra lokala makthavare, att den som var invandrare och behövde ekonomisk hjälp att komma igång efter den stora resan över Atlanten, utan prut skulle få allt stöd vederbörande behövde, även ekonomiskt. Det kostade nämligen inget för Benjamin Franklin och de övriga politikerna i Pennsylvania att trycka upp pengar ur tomma intet med Franklins omgjorda boktryckarpress. I den situationen, med så många invandrare ständigt anländande, såg de styrande att lösningen låg i att vara till hjälp, skapa trivsel, kvalité och se till att saker och ting effektivt blev utförda i samhället. Då, understött av Franklins nya ekonomiska system, insåg man att samhället skulle utvecklas att bli urstarkt. Man såg att det var nödvändigt att skapa en statsapparat som så lite som möjligt detaljstyrde, men samtidigt såg till att folk hade gott om pengar, så att flödet av varor och tjänster fungerade väl. Samtidigt som människor gavs rätten och friheten att själva bestämma över sina respektive liv så länge de inte skadade samhället eller andra. Benjamin Franklin och de andra Pennsylvaniapolitikerna resonerade sig fram till att staten endast skulle ge direktiv i stort (se referens till Franklins berömda bok längre fram i detta kapitel), och sedan hjälptes man åt lokalt att efter eget huvud och förmåga se till att det som behövdes göras, blev gjort och kom på plats. Pengar till löner var inget som helst problem, eftersom man hade den egna penningtillverkande maskinen i full gång. Det var bara att trycka upp exakt så mycket pengar (colonial scripts) som behövdes för att samhället skulle fungera väl. Inte heller var det några problem att av samma anledning få fram pengar till investeringar. Människor skulle själva avgöra vad de ville syssla med, och även välja hur saker och ting skulle utföras, var det generalfacit som politikerna i statsledningen i samråd med sina uppdragsgivare, nybyggarna (invandrarna) själva, kom fram till. Den som ville öppna en smedja, fick det investeringsstöd som behövdes för den sakens skull, antingen i form av en gåva eller en gåva i kombination med ett lån mot en förhållandevis låg ränta. Det var så Franklin och de andra i stadsledningen för Pennsylvania valde att lösa problemet. Då fick man med en nödvändig reglerventil mot inflation.

Den 8:e nyckeln till en väl fungerande monetärt finansierad ekonomi baserad på äkta fiat-pengar: att endast ”en kock ska stå för soppan”.

Det är viktigt att en överordnad folklig instans med nationellt helhetsansvar tillskapas och ges hundraprocentig kontroll (makt) över samhällets samtliga penningtillverkande maskiner. Instansen måste ha fullständig kontroll och överblick över och bilden i stort klar för sig när det gäller den totala mängden pengar som i varje givet ögonblick förs ut till samhället, och till vilka delar av samhället detta sker, samt om vissa samhällssektorer händelsevis har behov av mer pengar, eller är överstimulerade i det avseendet, vilket i så fall innebär att den överordnade instansen tillfälligt gör ett visst återtag av pengar från denna/dessa sektor/-er.

Den 9:e nyckeln till en väl fungerande monetärt finansierad ekonomi baserad på äkta fiat-pengar: att bygga in ett systemskydd mot aggressiv valutaspekulation.

Vid sin genomgång av de insynsskyddade arkiven i den tyska centralbanken kom Schacht fram till att den tyska centralbanken under åren 1919-1923 hade haft ett hemligt samarbete med dels institutionella investerare, dels med det tyska affärsbanksväsendet. Utvalda institutionella investerare, som var avancerade valutaspekulanter, hade fått centralbankens hjälp genom att de hade beviljats stora lån av D-mark mot ränta, och sedan använt dem till extremt aggressiv och välorganiserad valutaspekulation mot Weimarrepublikens D-mark under dessa fyra år. Detta medan affärbanksväsendet hade fått stöd att sätta upp egna sedelpressar och skapa perfekt förfalskade tyska D-mark i hägnet av den tyska Weimarrepubliken, vilket jag redan varit inne på. Schacht hade sett ett mycket allvarligt samhällssabotage utkristallisera sig, som hade inneburit att allvarliga skador hade åsamkats det tyska folket och nationen under perioden 1919-1923.

Den 10:e nyckeln till en väl fungerande monetärt finansierad ekonomi baserad på äkta fiat-pengar: ett säkert skydd mot vanlig och perfekt penningförfalskning.

Schacht var, som redan beskrivits, väl införstådd med de fruktansvärda effekterna av så kallad perfekt penningförfalskning, både som tysk medborgare i början av 20-talet och som chef för den tyska centralbanken med insyn i de hemliga dokumenten. Han visste hur förödande effektiv en perfekt penningförfalskning kan vara som ”vapen”, om avsikten är att skada en nation nationalekonomiskt. Såvida inte nationen ser till att skydda sig mot just den saken. Också här är lösningen teoretiskt enkel med hjälp av matematisk spelteori: Man får den på köpet när man - för att skydda sig mot valutaspekulation - bestämmer sig för att byta till en ny valuta, parallellt med att det stora grundläggande bytet från centralbanksekonomi till monetärt finansierad ekonomi verkställs. Sålunda slås två flugor i en smäll, när man bestämt sig för att verkställa den 9:e nyckeln till en väl fungerande monetärt finansierad ekonomi (skyddet mot massiv aggressiv valutaspekulation): valutabytet.

Den 11:e nyckeln till en väl fungerande monetärt finansierad ekonomi baserad på äkta fiat-pengar: att bygga in ett skydd mot internationell bankblockad av nationens vitala utrikeshandel.

Genom att omedelbart gå över till organiserad primitiv byteshandel på myndigheternas order, parallellt med att en nyinförd valuta fungerar utmärkt till fromma för bytet av varor och tjänster i den inhemska ekonomin, kan en nation förhållandevis lätt klara sin viktiga utrikeshandel utan att pengar behöver användas för denna, och utan banksystem. Istället byter landet varor och tjänster med utlandet vid gränserna, flygplatserna, hamnarna etc. på det sätt som gamla tiders byteshandel fungerade. På så sätt förblir det inrikespolitiskt stabilt, med fungerande pengar i nationens interna ekonomi, samtidigt som export- och importindustrin får massivt stöd och uppbackning där så behövs, för att varu- och tjänsteutbytena med internationella handelspartners, nu genom primitiv byteshandel, skall kunna upprätthållas och fungera hyfsat friktionsfritt.

Den 12.e nyckeln: Nationell folkomröstning om de tre samhällsavgörande frågorna I, II och III.

Den 12:e nyckeln (den första av de 11 ytterligare nycklar som behöver införas) handlar om att folken i nation efter nation behöver ta ställning till de tre samhällsavgörande frågorna I, II och III.

I) Vem skall kontrollera pengarna som skapas ur tomma intet i nationen, det vill säga vem skall ha kontroll över de penningtillverkande maskinerna?
II) Vem skall äga pengarna som skapas ur tomma intet i nationen?
III) Enligt vilka regler skall pengarna, som skapas ur tomma intet, föras ut i nationen?

Den 13:e nyckeln: Grundlagen i svensk lagstiftning ska garantera alla svenska medborgares ekonomiska oberoende i kontakt med vars och ens individuella val av favoritsysselsättningar.

Grundlagen bör ge varje svensk medborgare den grundlagsskyddade rättigheten att själv få välja vad man vill syssla eller arbeta med i sitt liv i ett individuellt val av favoritsysselsättningar. Det skall alltså inte vara någon annan person (exempelvis politiker eller arbetsgivare) som bestämmer vad människor skall syssla med i sina liv, utan den saken avgör den enskilde helt själv genom eget fritt val utifrån sin läggning och sina intressen, det vill säga vad man älskar att hålla på med. Med andra ord samma grundläggande inställning som Benjamin Franklin menade skulle göra människor lyckliga i sina liv när de satte ner sina bopålar i marken när de kom till Pennsylvania och skulle började det nya livet som invandrare i det förlovade landet under de så kallade goda åren på 1700-talet i de amerikanska kolonierna. Att bli respekterad för den man var och kunde, och inte ha ett tvång över sig att vara någon annan. Med andra ord visa respekt för den var och en är och kan, och inte ha ett tvång över sig att vara någon annan än den man är.

Den 14:e nyckeln: Grundlagen i svensk lagstiftning som ska garantera prisstabilitet genom ett verkligt värde på varor och tjänster.

I det kapitalistiska samhället har vinstillusionen skapat kedjor av mellanled (grossister). Dessa mellanled är i de flesta fall helt onödiga och allt de gör är att helt onödigt trissa upp priset på varor och tjänster, så att vinst skall erhållas i enlighet med vinstillusionens mekanism. Det här betyder, att om vi väljer bort vinstillusionen, så behövs inte längre vinstpåslag. Mer märkvärdigt än så är det alltså inte. Någon vinst behövs naturligtvis inte när man redan är ekonomiskt oberoende och inte längre bryr sig om pengar i sig och inte heller behöver någon vinst eftersom det räcker alldeles utmärkt med att samhällets penningtillverkande maskiner tillverkar alla de pengar som behövs, för att underlätta det kontinuerligt pågående bytet av varor och tjänster dygnet runt, året runt.

Den 15:e nyckeln: De tre primära samhällsflödena

Pengar bygger inte ett samhälle av sig själv. Människorna bygger samhället med hjälp av material och arbete i form av utförda tjänster åt varandra. Det är så urkraften märks i samhället, vilket jag gick igenom i del II. Pengarna underlättar utbytet av varor och tjänster mellan människor. Man måste ha något att bygga med och någon som bygger. För att framtidens människovänliga väl fungerande monetärt finansierade samhälle skall fungera rent logistiskt (fördelningsmässigt) så att alla får vad de önskar sig och så att alla önskade projekt förverkligas, behöver man programmera stora högkvalitativt tillverkade superdatorer till att hålla reda på tre primära samhällsflöden.

Första primära samhällsflödet
Det första som måste registreras är varje enskild människas personliga val av favoritsysselsättning/-ar som bidrag till allas gemensamma samhällsuppbyggnad.

Andra primära samhällsflödet
Alla människor kommer att ha önskningar angående allmänna eller personliga projekt som man vill realisera eller för det personliga behovet. Förverkligandet av dessa önskningar eller behov kostar mer eller mindre pengar, eventuellt väldigt mycket pengar (materiella resurser och/eller tjänster av olika slag behöver tas i anspråk), och fordrar därför planläggning

Tredje primära samhällsflödet
Nationen, och så småningom hela världen, när fler och fler nationer väljer att börja genomföra människovänlig väl fungerande monetärt finansierad ekonomi, måste ha fortlöpande kontroll över vilka realtillgångar det finns till förfogande i realtid. I det tredje primära samhällsflödet håller superdatorerna reda på vad som finns i råvarutillgångar, mängden skog, mineraler, vattenresurser, åkermark, energi och så vidare.

Superdatorerna balanserar de tre primära samhällsflödena mot varandra genom att varje sekund undersöka hur stor tillgång av arbetsutförare (människors samlade spektrum av favoritsysselsättningar) inom alla olika områden det finns, jämfört med nationens eller världens aktuella behov, samt hur befintliga realtillgångar kan möta upp dessa behov. Superdatorerna ser alltså till att de tre primära samhällsflödena balanserar varandra så att inte större uttag görs av exempelvis skog än vad återväxten av skog klarar av. Omtanke om kommande generationer är viktig för beräkningarna så att försörjningen är tryggad även för framtiden, så att allas önskningar blir tillgodosedda utan att diskriminering sker.

Den 16:e nyckeln: De särskilda psykologiska persontesten.

Jag föreslår att frågan om införande av obligatoriska särskilda psykologiska persontest avgörs som en fjärde fråga i den nationella folkomröstningen som skall hantera folkets val när det gäller de tre samhällsavgörande frågorna I, II och III. Så viktigt är nämligen beslutet att införa särskilda psykologiska persontest att detta beslut behöver vara folkligt förankrat och samtidigt göras grundlagsskyddat. Avancerade persontest och anställningsintervjuer görs redan idag av stora företag för att få ”rätt person på rätt plats”. Jag vill att detta bör utvidgas till att omfatta stora delar av samhället i de stora förändringar som nödvändigtvis kommer. Jag upprepar eftersom saken är allvarlig: återigen står vi nu mitt uppe i en politisk skandal som är gigantisk, av historiska proportioner, och vi vet helt enkelt inte vilka politiker och affärspersoner som just nu är knutna till staten, som det går att lita på och samtidigt har förmåga att tänka med hjärtat. Därför behöver det göras klart vilka personer, som vi i fortsättningen kan lita på och samtidigt har tillräckligt utvecklad förmåga att tänka med hjärtat, och vilka av dagens personer som behöver få klart för sig att de inte kvalificerar sig för vissa uppgifter, men att de kvalificerar sig för andra. Här menar jag i första hand nivåerna regering, riksdag, kommun och landsting. Samtliga dessa nivåer kommer förmodligen att organiseras om i grunden med en helt ny författning (konstitution), men det är i dessa nivåer vi börjar.  Jag rekommenderar att de särskilda psykologiska testen så småningom skall omfatta samtlig personal inom staten (folkets förlängda arm). Det övriga samhället avgör sedan om de vill följa efter eller inte.

Den 17:e nyckeln: Gradvis förändring av de fyra utförselreglerna av pengar.

Efterhand som den ena samhällsnyckeln efter den andra kommer på plats kommer de fyra utförselreglerna av äkta fiat-pengar ut i högkultursamhällets fas 1-ekonomi (Schacht/Lincoln-ekonomi) att gradvis förändras. En förändring är att en kontinuerligt rullande dygnslön införs. Eftersom pengars valutaenhet är tidsenheter blir det minuter som sätts in på vars och ens konto, och då alla favoritsysselsättningar som inte skadar andra och samhället räknas som favoritsysselsättning, så ingår även sömn och att ta igen sig på ”arbetstid’ som lönegrundande arbetsinkomst. Behöver man vila en stund och sova ”under arbetstid” så är det sålunda inget hinder som jag nämnde tidigare. En utomordentlig frihet under ansvar börjar på så sätt att byggas in i samhället. De som redan behärskar denna livskonst i sin vardag behöver skriva böcker och hålla föredrag och kurser, så de andra människorna i samhället får lära sig vad man behöver tänka på när man är en levnadskonstnär som inte längre drivs av måsten i sina liv, utan blir genuint avslappnad och harmonisk.  Jag skall nu gå igenom var och en av de fyra utförselreglerna i ett högkultursamhälle. För er som vill förstå den exakta skillnaden (utvecklingen som skett) jämfört med de fyra utförselregler som Benjamin Franklin använde sig av behöver ni noggrant ta del av Franklins fyra utförselregler av pengar som redovisas i kapitel 29 i del II omfattande drygt fem A4.

Utförselregel 1 av pengar i högkultursamhället
Lönemässigt innebär det att samtliga invånare kommer att börja tjäna pengar dygnet runt så många minuter som det finns på ett dygn (1440) oberoende vad man sysslar med, så länge man inte skadar andra och samhället.

Utförselregel 2 av pengar i högkultursamhället
När exempelvis staten (folkets förlängda arm) behöver hjälp för att uppfylla gemensamhetsbehov som är till för allas gemensammas bästa, så annonserar staten på en eller flera favoritsysselsättningsportaler vad som behöver göras. Människor och företagsgrupperingar svarar med att bidra med sin kompetens. Man skapar grupperingar som utför det efterfrågade jobbet. Sålunda inte för att tjäna pengar utan för att det är en tillfredsställelse att göra en väl utförd favoritsysselsättning. Yrkesstolthet blir ett varumärke som var och en bär med sig i vardagen och kommer att bli enormt uppskattat i högkultursamhället, eftersom denna yrkesstolthet indikerar hög eller utomordentligt hög kvalité på utförda favoritsysselsättningar. På så sätt kommer projekt att börja förverkligas där det mer och mer börjar gälla att inget lämnas åt slumpen längre. Alla vet att man har gott om tid på sig att göra detaljer noggrant. I det läget infinner sig också arbetsglädje och medbestämmande.
[…]

Helt nya företagsformer växer fram som bygger på, och jag betonar, genuin trivsel och skapande av fantastisk kvalité, eftersom alla vet att man redan är ekonomiskt oberoende och inte längre behöver göra vinst för att överleva. På så sätt kommer samhället att utvecklas i riktning mot den typ av företag, som redan existerar i världen och som servar cirka 1 procent av mänskligheten (ca 60 miljoner människor) som redan är ekonomiskt oberoende. Det kommer att utvecklas företag, som har som varumärke att leverera absolut exceptionell kvalité.

Utförselregel 3 av pengar i högkultursamhället
Några ord behöver här sägas om hur finansieringen av gåvorna till dem som behöver särskild hjälp i samhället (utförselregel 3) skall gå till. I stället för skatt, som i det moderna samhället tas ut i pengar (utförd arbetsinsats) och längre tillbaks i tiden togs ut in natura (varor och tjänster), så räknar superdatorerna, när dessa väl kommer på plats och innan dess på annat sätt, i samarbete med särskilda hjälpteam ut vad som behövs avseende varor och tjänster till dem som behöver hjälp och stöd på olika sätt.

Utförselregel 4 av pengar i högkultursamhället
När det gäller de större privata investeringarna och de stora företagsinvesteringarna (utförselregel 4) behöver man se […] att människor och företag tar investeringslån av staten, där investeringslånen är amorteringsfria under åtminstone en viss tid och kanske dessutom inte kommer att behöva betalas tillbaks över huvud taget, vilket jag gick igenom i kapitel 29 i del II.

Den 18:e nyckeln: Förbud mot in- och utlåning mot ränta samt en reglerventil mot inflation.

När superdatorerna är intrimmade och det är verkligt värde som börjar hanteras i de tre samhällsflödena i samhället, så börjar pengar existera i ögonblicket och inflation blir i det ögonblicket inte ens teoretiskt möjlig. Uppgiften blir sålunda att, intill detta utvecklingssteg uppnås, ha en effektiv reglerventil på plats. Jag föreslår den variant som jag redovisade i kapitel 29 i del II och här upprepas beskrivningen från del II: den verkligt innovativa reglerventilen för att motverka alla inflationstendenser blir att låta staten låna av samhällets invånare i stället för tvärtom, vilket gällde i Franklins Pennsylvania-ekonomi och i Schachts tyska ekonomi.

Den 19:e nyckeln: Den väsentligt stärkta demokratin – Direktdemokrati.

I Sverige har vi just nu (juli 2013) en regeringsform som fastslår att folkvalda politiker under fyra års tid skall utöva makten i hundratals och fler samhällsfrågor under varje dylik mandatperiod. Folket som väljer sina bestämmande politiker står vid sidan om och tittar på den faktiska beslutsprocessen och ges inte själva rätten att vara med och bestämma annat än genom att skriva insändare, debattartiklar, och påverka genom undersökande journalistik, böcker, tidskrifter och på så sätt försöka skapa folkopinion, som i normala fall genom artigt, kunnigt och välformulerade debattartiklar ej tar tjuren vid hornen och i undantagsfall genom skapande av allmän upprördhet eller stor upprördhet får politiker och beslutsfattare att kanske ändra sig i redan gjorda politiska ställningstaganden, omröstningar, regeringsbeslut och så vidare. Den här processen (den demokratiska processen inom ramen för en dold ekonomisk diktatur) tar ofta lång tid räknat i årtionden. Inte sällan gör delar av folket namninsamlingar och till och med större namninsamlingar, som tydligt visar vad delar av svenska folket lokalt i en fråga väljer hur de vill ha det, och ändå väljer de folkvalda politikerna att köra över folket. Man gör det genom att gå tvärs emot vad namninsamlingen med mer eller mindre stor majoritet utrycker. Detta sker inte alltid men det sker om och om igen, vilket visar den bristande respekt en rad svenska politiker har för folkviljan eller det som är direktdemokrati.

Den 20:e nyckeln: Buffertar, återvinning och energi

I en människovänlig väl fungerande monetärt finansierad ekonomi uppstår gång på gång ett överflöd, eftersom både människor och maskiner skapar så mycket varor och tjänster som egentligen inte behövs, men som ändå blir till, därför att det är kul att göra saker för skapandets egen skull. Överflödet skapas med andra ord därför att produktionen av varor och tjänster inte i första hand är baserad på vad som är samhällets behov, utan i första hand är baserad på att tillåta och uppmuntra vars och ens individuella favoritintresse/favoritintressen som blivande stora konstnärer i vad man än håller på med. Lägg till detta att eftersom vinstprincipen inte längre tvingar människor att konkurrera ”på liv och död” så är det livsglädjen som styr denna utveckling.  Favoritintressen kommer därför att blomma i kontakt med naturens eget överflöd, i ständig återvinning i ett ständigt pågående kretslopp och där det inte längre råder någon energibrist. Längre fram i denna nyckel 20 redovisas vad som menas med att det inte längre råder någon energibrist. Konsekvensen blir att det skapas olika stora reserver av hela spektra av varor och tjänster, som kommer att byggas upp i samhället och finnas lagrade i stora förråd (förmodligen lyxgallerior kombinerade med stora upplevelsecentra) där den som önskar kan hämta ut saker i princip helt gratis genom att betala med de pengar (tid) man redan är ägare till i sitt ekonomiska oberoende så länge pengar används. Efter att pengar inte längre används gäller gåvosamhället där superdatorerna fördelar så alla får det utomordentligt bra i enlighet med vars och ens önskningar och med största möjliga enkelhet dit behoven finns. Reserver byggs sålunda upp och som innebär ett överflöd av dessa varor och tjänster, varpå vi får ett överflöds-samhälle.

Den 21:a nyckeln: Skydd av integritet och privatliv i ett högkultursamhälle.

Vårt privatliv är något vi har för oss själva och/eller delar med dem vi själva väljer att vara intima med i allt som intimitet överspänner, från nära förtrolighet i all skörhet och ömtålig trygghet, till växandet genom insikter om oss själva, till glödande passion och njutningsfull sexualitet. Mer märkvärdigt än så är det väl inte. Integritet och respekt för integritet är något självklart och viktigt i ett högkultursamhälle eftersom integritet och respekt bygger på hänsyn, att inte bara klampa på. Hur skall i så fall de lagar formuleras som skyddar människors integritet och privatliv? Mitt i allt detta behöver samtidigt en samhällsfunktion skapas i högkultursamhället som på ovan hänsynsfulla respekterande sätt tar ansvar för helheten för allasgemensammas bästa och naturens, biotopernas bästa. Konkret innebär det att superdatorerna med logisk nödvändighet måste lagra och processa information om hur de tre primära samhällsflödena flödar i realtid i högkultursamhället. Dygnet runt, året runt, årtionde efter årtionde. Superdatorerna kommer sålunda med logisk nödvändighet att behöva insikt i hur människor byter varor och tjänster med varandra, och det är därför vi kommer in på den känsliga frågan om privatliv, integritet, människors vanor och favoritintressen i sina liv. Jag betonaratt integritet och omtanke om samt respekt för vars och ens privatliv, som är genomtänkt och gediget solid, behöver komma på plats i högkultursamhället. Det innebär att informationen som hanteras av superdatorerna avseende vad folk köper och säljer eller ger varandra som gåvor och därmed har för vanor och hur man beter sig, skall under inga omständigheter få komma i händerna på varken vetenskapen, företagare, staten eller statens ledande personer eller andra instanser. Vill vetenskapen göra studier av människan så får det ske genom att man frågar efter frivilliga. Under inga omständigheter skall man få tillgång till superdatorernas extremt känsliga information om människors vanor. Därför säger jag att enbart superdatorernas inre värld skall få hantera denna känsliga information om människors vanor maskinellt, som en maskin arbetar opartiskt och utan dömanden och värderingar. Att hantera informationsflödena (de tre primära samhällsflödena), för helhetens allra bästa, kräver sålunda ett starkt utvecklat integritetsskydd och datasäkerhet i högkultursamhället.

Den 22:a nyckeln: De stora utredningarna.

Att bygga ett högkultursamhälle kräver att man synnerligen grundligt börjat komma tillrätta med kriminalitet i samhället som kan indelas i låg-, mellan- och högnivåkriminalitet.  Låg- och mellannivåkriminalitet är förhållandevis lätt att till stor del eller till mycket stor del komma till rätta med […] När det slutligen gäller den tredje nivån av kriminalitet är det helt andra utgångsförutsättningar som gäller för att komma tillrätta med. Denna typ av extremt intelligensutvecklad och finansiellt finansierad kriminalitet som dessutom, till skillnad från de första två nivåerna av kriminalitet, har lärt sig hur man tar över hela samhällen, även på mycket höga politiska nivåer, med hjälp av kontroll över samhällets (folkets) förlängda arm, statsapparaten.

Därmed har du som läsare tagit del av de 22 samhällsnycklar som jag anser behöver läggas som grund när man bygger ett högkultursamhälle i sin uppstartsfas. Naturligtvis kommer många att ha synvinklar och både kloka och genomtänkta ytterligare förslag kommer att växa fram, och på så vis utveckla den första grund som min trilogi levererar. Jag betonar sålunda att det jag levererar inte är något färdigt koncept utan en första början som en start att börja med och sedan tar utveckling vid.

Prenumerera på nyheter via RSS

Om du vill prenumerera på senast gjorda uppdateringar kan du klicka på denna ikon  längst ner på någon av nedanstående sidor. Du skapar då en prenumeration på respektive ämne i portalen.

Blogg   Alla artiklar   Video   Bandföredrag   Vegetariskt   Hälsa & skönhet   Exempel från Outlook hur det fungerar >>