Den senaste trenden inom modern bantningshysteri är att halvsvälta två dagar av sju, den s.k. 5 :2 metoden. Det innebär att kvinnor endast får äta 500 kcal och män 600 kcal under halvsvältdagen.
 
Det är många som uttalat sig i positiva ordalag om denna halvsvältmetod och att man går ner i vikt. Nog låter det lockande att kunna äta och dricka precis lika mycket och onyttigt de andra dagarna istället för att ha balans på sitt näringsintag.
Jag skall inte sticka under stol med att jag gärna skulle få en snabbfix; bort med alla 12 kilon som kom efter att jag slutade röka 1997 med hjälp av kosmologin. Men faktum är, om jag nu skall vara ärlig, att cigaretterna ersattes av kakor, bullar och choklad till fikat istället för giftpinnen. Kilona är alltså självförvållade. Ja, de är självtuggade. Jag är överbefolkad av mikroväsen som skriker efter sötsaker med jämna mellanrum, De är ju vana vid det numera. Jag är styrd av min ”läckergom” och kan inte stå emot deras skrik efter sött! Jag har alltså en svag karaktär i detta fall. Jag ger lätt efter. Alldeles för lätt.

Är det då schysst att låta kroppen halvsvälta i två dagar för att kunna frossa i fem? Samtidigt som man skall leva som vanligt och arbeta långa dagar, vilket de flesta gör?
Är det kärleksfullt att låta hela vårt inre universum av mikroväsen arbeta hela dagarna för en svältlön? Knappast, väl? Men de flesta tänker inte i sådana banor som att de plågar en massa små levande mikrovarelser.  De får ju arbeta för två under dessa halvsvältdagar. Det kan ju inte vara bra i långa loppet. De slits ut i förtid och bantaren kommer att gå in i den berömda ”väggen” så småningom. Istället för ett balanserat kostintag, vilket är det mest naturliga, försöker man nu att få fortsätta med den femte dödssynden; frosseri. I detta ingår också ofta brott mot det femte budet; ”du skall inte döda” – inte ens indirekt medverka till dödandet för att kunna äta. Alltså frossa i olika likdelar från djur, fiskar, skaldjur m.m.

Fråga till Martinus:
Kan fasta vara nyttigt?

Martinus svar:

"För den friska människan, som lever normalt och inte äter mer mat än just det kvantum som täcker organismens behov, är fastan ett olämpligt ingripande. Något annat gör sig däremot gällande där detta förhållande inte respekteras och där väsendet dagligen hopar i sin organism en mängd överflödiga näringsämnen och därmed permanent överanstränger sina organ.
Att sådana överbelastade organ kan kräva en viss lättnad är självklart. Denna avlastning kan endast äga rum genom en viss, ändamålsenlig fasta eller reducering av måltiderna.
Genom en genomförd fasta, där kroppen så att säga blir helt tömd på näringsprodukter, kan man åstadkomma en viss nyttig utrensning av organismen från skadliga eller ohälsosamma ämnen, men en sådan kur bör absolut endast företas med en läkares ordination och kunniga kontroll.”

Han talar alltså om en engångsföreteelse där man gör en utrensning av organismen om den blivit överbelastad av gifter och överkonsumtion. Inte en kontinuerligt pågående halvsvält under veckans två dagar.

Hälsogurun Fredrik Paulún svarar på frågan: ”Vilka dieter skall man undvika enligt dig?”:

"Fasta är inte bra eftersom det frigör gifter i kroppen och det kan ge hälsoproblem. Dessutom är det väldigt svårt att prestera riktigt bra fysiskt och psykiskt om man inte äter. De allra flesta blir dessutom vrålhungriga under fastan och äter alldeles för mycket (och fel saker) när de väl äter.”

Sant!
Jag hörde en av dessa halvsvältare säga i TV att han nog äter upp sig de övriga dagarna, så viktnedgången var inte så markant som han hade hoppats på. Vilket ofta är resultatet med jo-jobantning.  Äta halvsvälta två dagar och frossa i fem är ju en sådan.

Varför är det då så svårt att föra ett balanserat liv, speciellt på matfronten?
Jo, jag tror att vi behöver lite tröst under dessa svåra tider. De flesta har inget roligt att se fram emot. Lever man bara ett liv så strunt samma om man är lite tjock! Gott är det med sötsaker och god mat!
Och t.o.m. en kosmiskt medveten människa som Martinus, som visste allt det här om onyttigheter och frestelser, åt gladeligen en massa kakor och wienerbröd och skrattade över sin rondör. Han sa sig vara en ”slickemund”, läckergom, och därmed överbefolkad av mikrisar som älskade sött.
Men för honom var det verkligen en” ett-livs-upplevelse”, så han kunde kosta på sig att slarva här i jämmerdalen. Han behöver ju inte födas igen på det fysiska planet. Ännu. Han kan ju alltså sväva runt i det blå lätt som en fjäder!
Annat är det med oss som måste återfödas ett antal liv till här innan vi kan lämna våra laster för gott. Och det finns ju något som heter talangkärnor, som man uppövar och släpar på från liv till liv. Alltså även sötgristalanger! I något liv måste man ju själv streta sig till balans mellan överkonsumtion och det svenska uttrycket ”lagom är bäst”! Varför inte börja i detta liv?
Hmmm… men idag är det ju fredag och då brukar vi fika när sambon kommer hem…idag blir det mumsiga chokladmuffins…och kanske också en hembakad pistagebulle ;-)! Ack va gott! Men på måndag...kanske....

Hälsar en rundnätt!
(Trevligt ord ”rundnätt”!)