Information om ny bok!

ÄNTLIGEN! Anders tankeväckande tredje bok "Monetärdemokrati - Humanitetens ekonomi" är nu utgiven på Averbis Förlag.
Köp den här!

___________________________________________________________________________________________________________________________________________

Besatthet

Författare: 
Martinus

av Martinus

Den naturliga förbindelsen mellan de andliga och fysiska väsendena sker när sistnämnda väsen sover 
Med ordet "besatthet" menar man i allmänhet, att ett fysiskt väsen är "besatt av en ond ande". En del människor tror att något sådant kan äga rum, medan de flesta människor i vår materialistiska tid, i varje fall här i västerlandet, är av den meningen, att föreställningen om "besatthet" är gammal övertro, och att det inte finns några andar, varken onda eller goda. Men den fysiska världen är ju full av människor, som är onda och goda. De flesta har både något gott och något så kallat ont i sitt medvetande, och så har det varit i långa tider. Människan är ett andligt väsen och inte bara ett fysiskt väsen, och det onda eller goda som utgör hennes medvetande eller ande försvinner inte därför att människan dör. Hon lever alltjämt i sin tankevärld, och liksom hon medan hon levde i sin fysiska organism kunde påverka andra människor med sina tankar, kan hon också sedan hon lämnat nämnda organism komma i förbindelse med andra levande väsens tankevärldar, både de väsens, som liksom hon själv är skilda från den fysiska organismen, alltså är "döda", och de väsens, som alltjämt har en organism på det fysiska planet. Den naturliga förbindelsen mellan de andliga och de så kallade fysiska väsendena äger rum när sistnämnda väsen sover. Då man tycker sig ha drömt om någon som gått bort, är det i de flesta fall därför att man varit tillsammans med vederbörande på det andliga planet. Detta sker därför att man är på "våglängd" med varandra, man har något att ge varandra rent andligt, något på hjärtat som kan gagna eller glädja den andra parten, precis som det kunde vara medan man levde tillsammans i den fysiska världen.

Genom att sända en eventuell avliden fiende kärleksfulla tankar är man beskyddad mot att bli besatt av denne 
Men det är ju inte endast kärlek, vänskap och gemensamma intressen som kan "binda" människor samman i den fysiska världen, det kan också den mentalitet vi kallar hat. Då en människa hatar en annan människa, utvecklar hon därvid en andlig kraft som, om den person hatet är vänt mot också är hatisk, binder de två samman i ett gemensamt "helvete". Detta helvete fortsätter så länge personerna hatar varandra, och det kan sträcka sig över flera inkarnationer. Parterna kan befria sig från sitt helvete, då de övervinner sitt hat, men om de dör med hatet i sitt medvetande, kommer det oundgängligen att förfölja dem en tid in på det andliga planet, därför att det är en andlig realitet. Den av de båda hatfyllda parterna som är "död" har verkligen i vissa fall möjlighet att förfölja och "besätta" sin fiende, om denne inte är skyddad av sina egna tankar. Och det är han absolut inte, om dessa tankar är bittra och hatfulla. Har han däremot övervunnit sitt hat och förlåtit sin fiende, kommer denne inte på något sätt att kunna få makt över honom. Man skall alltså inte tro, att man behöver vara rädd för att bli utsatt för att besättas. Om människor som man kanske inte haft det bästa förhållande till är döda, skall man tänka kärleksfullt på dem, eventuellt be för dem, att de måtte finna ro, då är man inte bara med om att avlägsna sitt eget helvete, men de tankeimpulser man sänder den döde kan komma att hjälpa honom, då han förr eller senare fått nog av den "skärseld" som hans hat tillsammans med andra primitiva tankeklimat skapar kring honom. När han då bett om hjälp, och skyddsandarna suggererar bort de mörka tankarna, kommer varje kärleksfull impuls som sänts till honom från andra väsen att vara en hjälpande faktor och verka som ett ljus i mörkret. Också när dessa båda personer möts i en senare inkarnation, kommer den kärleksfulla impuls som på sin tid utsändes att medverka till att skapa en bättre atmosfär dem emellan.

Besatthet är i själva verket detsamma som hypnos 
Men vad är besatthet i grunden, vad vill det säga att vara besatt? Det är bäst att använda en här i den fysiska världen känd företeelse som utgångspunkt för förståelsen av denna princip. Besatthet är i själva verket detsamma som hypnos. Ett väsen som är underkastat en hypnotisörs vilja är besatt av något av hypnotisörens medvetande. Medvetande är detsamma som ande. Mediet eller den hypnotiserade är alltså besatt av något av hypnotisörens ande. Hypnos skiljer sig från det man vanligen kallar besatthet blott däri, att under hypnos är den hypnotiserade besatt av ett väsen som har en organism på det fysiska planet, medan vederbörande under besatthet faktiskt är hypnotiserad av ett väsen som inte har någon fysisk organism och som den hypnotiserade eller besatte därför inte kan se. Sistnämnda situation är därför farligare. Det är ju lättare att gardera sig mot ett väsen som man kan se än mot ett osynligt. Det är också här faran kan ligga vid spiritistiska seanser, vid pendling och automatskrift, eftersom människor som på detta sätt rentav inbjuder andliga väsen att komma in i deras atmosfär inte alltid är beskyddade mot väsen som önskar få makt över andra och inte drar sig för att förespegla dem, att de är den eller den store anden eller avlidne släktingen eller vännen, som kommer på besök. Visst kan det hända, att man genom en seans kommer i förbindelse med kära avlidna, men det kan alltså också hända att det är bluff. Den enda bluff som kan äga rum vid en seans anser man ofta vara mediets eventuella bedrägeri. Men detta är inte riktigt. Mediet kan kanske var nog så uppriktigt och ärligt, och ändå kan seansen vara en bluff, därför att de väsen som kommer genom mediet alls inte är dem de utger sig för att vara.

När vi arbetar på att utveckla vår kärleksförmåga, är vi alla i förbindelse med andliga väsen, utan att vi behöver tala med dem genom medier 
Man skall alltså inte kritiklöst eller blint göra sig mottaglig för allt som kommer från det psykiska planet. Människans vidare utveckling är beroende av hennes vakna dagsmedvetande och dettas förvandling till kosmiskt medvetande och inte av att hon blint överlämnar sig åt psykiska väsen, vilkas andliga kvalitet och nästakärleksförmåga hon inte kan bedöma. Vi är alla i förbindelse med andliga väsen, som är Gudomens redskap, och när vi arbetar på att utveckla våra tankars kärleksmässiga och intellektuella kvalitet, kommer vi på våglängd med andliga väsen, som ger oss impulser och hjälper oss, utan att vi därför behöver tala med dem genom medier. Den sundaste och naturligaste förbindelse en jordisk människa kan ha med den andliga världen är, förutom den som sker genom sömnen, den tankekoncentration vi kallar bön. Kristus har lärt människan att bedja - inte till den eller den skyddsängeln, utan till "Fader vår, som är i himlen ". "Himlen" är ju överallt, den är Guds medvetande, och Guds medvetande är överallt, inget väsen kan vara utanför det. Skyddsänglarna är Guds kärleksorgan, genom vilka han manifesterar sin kärlek till allt levande, och de jordiska människorna är själva på väg att bli kärleksorgan i Gudomens organism. Detta betyder inte, att de skall vara blinda medier. För det framtida livsutvecklandet krävs helt andra egenskaper, nämligen förutom en stark och levande nästakärlek också en omfattande kunskap och insikt i livets kosmiska lagar och principer. Det är alltså frågan om ett dagsmedvetet, intellektuellt tillstånd, ett utvecklande av skaparförmåga och uppfinningsrikedom till gagn för helheten. Det är just för att förvärva dessa egenskaper som den jordiska människan gång på gång inkarnerar i den fysiska världen, så att hon kan lära sig tänka i överensstämmelse med livets egna lagar eller universums grundton. Därigenom befriar människorna sig från alla former av besatthet av deras medvetande från de väsens sida, som vill ha makt och önskar använda dem som redskap i sina egna själviska syften och begär. De blir fria, suveräna "gudasöner", som förmår tänka Gudomens tankar och utveckla den manifestation och skapelse som är Gudomens vilja.

Att berätta en osanning är i någon grad att "besätta" en annan människa med sin tankevärld 
Besatthet eller hypnos är något som inte utföres blott av enstaka väsen, som därigenom får en viss makt över ett annat väsen, det är en princip som är tämligen utbredd och dominerande bland de jordiska människorna över huvud. De flesta är på ett eller annat sätt utsatta för en besatthet, som de inte tänker på under detta namn. Men den är känd under ett annat namn: lögn eller osanning. Varhelst och närhelst en människa berättar för en annan människa en osanning, betyder det att vederbörande suggereras att tro att det är sanningen hon får veta. Hon är alltså i någon grad besatt av den andres tankevärld, och det är hon så länge hon tror på vad den andre sagt. Då det går upp för henne, att det inte var sant, är hon fri från denna besatthet. Men en osanning kan ju både vara medveten och omedveten. Somliga människor ljuger medvetet, dvs. de förvanskar fakta och för andra människor bakom ljuset, därför att de tror sig ha fördel av det och utnyttjar de andras godtrogenhet. Men det finns ju också många former av osanning, som inte är medvetna lögner, men som framkommer på grund av att deras upphovsmän inte vet bättre och tror att det är sant det de säger. Slutligen finns den form av osanning, som nog är medveten, men som man inte säger för att skada eller få makt över andra, utan uteslutande därför att man menar, att det är kärleksfullast att kamouflera sanningen i någon grad, därför att den som skall höra den inte tål höra hela sanningen. Men vare sig en osanning sägs i ond avsikt, på grund av okunnighet, på grund av medlidande eller i annat välment syfte - och den kommer i varje enskilt fall att återvända till sin upphovsman som öde i förhållande till den avsikt som ligger bakom och den verkan den åstadkommer - så är en sådan osanning en form av besatthet eller suggestion, och den är i varje fall något som mänskligheten, då den är mer framskriden i sin utveckling, skall komma bort ifrån. Men naturligtvis är inte alla människor på jorden idag mogna att tillägna sig en förståelse av de kosmiska eller universella sanningarna, och så länge de inte är det, måste deras livsupplevelse i högre eller lägre grad baseras på suggestion och "besatthet".

Hela mänsklighetens religiösa, politiska och vetenskapliga utveckling har varit och är baserad på massuggestion och besatthet 
De olika religionerna, de politiska partierna med sin dagspress, vetenskapen, konsten och affärsvärlden har också allesammans förbindelse med begreppet "besatthet". Och både de onda och de välmenande avsikterna liksom också okunnighet kan vara orsak därtill. Hela mänsklighetens religiösa utveckling alltifrån fetischdyrkan till de stora religionerna av idag med alla deras nyanser av sekteristiska riktningar är baserade på gudomlig suggestion och har varit och är "religiös besatthet". Det är auktoritetstro som förenar deras anhängare i en gemensam andlig atmosfär, där profeter, präster och andra andliga ledare är de faktorer, varigenom suggestionen verkar. Detta skall inte uppfattas som kritik, ty det har varit och är delvis fortfarande nödvändigt, att stora delar av mänskligheten leds och styrs på det sättet. Men det finns dock mycket i nutiden, som tydligt visar, att många människor inte längre önskar vara underställda en sådan andlig suggestion. Dogmer och ceremonier kan inte längre inspirera dem, de önskar veta och förstå och känna sammanhanget mellan tingen. Det är det som är fundamentet för den fysiska vetenskapen. Nu skall man därför inte tro, att vetenskapen är fullständigt fri från suggestion och dogmatik. Den har funnit fram till sanningen på många områden, men en ensidig materialistisk inställning till tillvaron kan också skapa fördomar och omhulda hypoteser, som ligger långt från sanningen och kommer att verka som "besatthet" av de många människors medvetande, som tror på auktoriteten bakom allt som har vetenskaplig eller akademisk prägel. Vetenskapen kommer dock inte att stanna kvar vid en materialistisk livsuppfattning, den står redan på gränsen till den andliga världen, och dess mått- och viktanalyser av fysiska realiteter kommer i framtiden att naturligt förbindas med analyserna av universums andliga verklighet. De politiska ideologierna och partierna baseras också i stor utsträckning på massuggestion och besatthet av en eller flera idéer, som görs till ett slags materialistisk religion med dogmer och lärosatser. Den politiska pressen söker med propaganda att besätta människors medvetande och vinna deras röster för att därigenom få makt, och affärsvärldens flöde av reklam i mer eller mindre lockande konstnärligt utförande är till stor del ett försök att hypnotisera folk att ge ut sina pengar på just dessa varor, så att affärsmannen kan få så stor förtjänst som möjligt.

Den enskilde andlige forskaren med intresse för de kosmiska analyserna måste noga efterpröva och studera mitt livsverk 
Alla dessa former av suggestion och besatthet liksom de variationer som förekommer bland de enskilda individerna, måste nödvändigtvis finnas så länge mänsklighetens och de enskilda människornas förmåga att uppleva sanningen eller livslagarna ännu inte är färdigutvecklad. De enskilda människornas vidare utveckling kommer att bestå däri, att de gradvis frigör sig från dessa suggestioner och mer och mer bygger upp sitt psyke eller medvetande på basis av insikt, kunskap och självupplevelse. Härtill krävs en ny vetenskap, en vetenskap om universums andliga verklighet, en världsbild, som visar de enskilda lokala detaljernas beroende av och betydelse för helheten. Naturligtvis kommer det att finnas människor som tror på denna andliga vetenskap och gör den till en ny religion, men detta visar att de inte har haft förmåga att förstå den. Jag önskar inte med mina kosmiska analyser vara en auktoritet, som folk skall tro på. Den enskilde andlige forskare, som får intresse för de kosmiska analyserna, måste noga efterpröva och studera mitt livsverk. Han måste konfrontera det med sina egna erfarenheter och upplevelser. Först då kan det bli av värde för honom. Det blir till självständigt tänkande och självständig analysering, det blir en hjälp till självhjälp, som leder till invigning i själva livets mysterium. Det kommer gradvis att föra vederbörande ut ur alla former av helvete eller "domedag", alla former av besatthet eller suggestion. Allt detta kan naturligtvis ske endast om den andlige forskaren inte bara studerar, utan också söker leva efter de lagar han börjar se som universums livsfundament. Ett liv som levs efter dessa lagar kommer att bringa hans medvetande att vibrera i kontakt med den evige Gudomens tankeflöde, och han kommer att gå en strålande framtid till mötes som "människan i Guds avbild ".

Från ett föredrag på Martinus Institut söndagen den 4 december 1949. Bearbetat av Mogens Möller. Bearbetning godkänd av Martinus.

Ur Kosmos nr.10/90 Publicerad med tillstånd från Martinus Idealfond 990319.

 

 

Besatthet m.m. och konstlade vägar till invigning 

Tappa inte tron på dig själv och mist inte din självkontroll! Det rådet ger Martinus sanningssökaren i sitt svar på en fråga om hur man undgår att bli besatt. Här nedan ger han ännu ett råd: Sök inte invigning på konstlad väg!

Vilka människor är det företrädesvis som söker onaturliga vägar till invigning? Det är människor som hyser stor äregirighet och fåfänga, vilket yttrar sig i ett mycket starkt begär att vara andra människor överlägsna men som i sin strävan efter detta inte kunnat nå sina önskningars mål på det rent materiella planet. För detta var de nämligen inte tillräckligt mogna. Och i sin besvikelse häröver söker de ofta få den otillfredsställda fåfängan tillfredsställd på det andliga eller religiösa området. De önskar alltså här spela en roll, göra sig gällande på ett överlägset sätt, men detta utan att i verkligheten hysa den absoluta osjälviskhet eller den grad av nästakärlek som är den absolut enda vägen till invigning eller andlig storhet. Det är således inte så mycket sitt moraliska begär som det är sin fåfänga de söker tillfredsställa. Därför söker de sig mycket ofta till andliga rörelser för att där spela en roll. De söker sig till mystiska upplevelseformer, spiritism och "ockulta" skolor. De vill gärna tillägna sig klärvoajanta och andra psykiska förmågor, sådana som i verkligheten hör gångna tider och primitiva utvecklingsstadier till och som därför nu hos allmänheten för länge sedan har blivit till intetsägande rudiment. De arbetar med pendelsvängning, automatskrift, transtalande och hypnos. De söker sig till yogaskolor och mystiker och hoppas därigenom kunna nå fram till "invigning " . 
Mycket gott kan naturligtvis läras inom sådana företeelser, därvid bortsett från den oerhörda risken för andlig urspåring som man här utsätts för, men den verkliga fullkomliggörelsen, vilken för med sig den absolut organiska invigningen eller den stora födelsen till kosmiskt medvetande, är lika omöjlig att uppnå här som det är omöjligt för ett litet barn att plötsligt bli en vuxen människa. Vi skall inte här komma in på alla de obehagliga upplevelser och urspåringar, besatthet, begreppsförvirringar och nervsammanbrott som oundvikligen bildar eftertruppen och den allmänna atmosfären i dessa försök att skapa genvägar till fullkomligheten eller den organiska invigningen, till upplevelsen av livets slutliga mening med väsendet: den fullkomliga människan skapad till Guds avbild.
Men det är vår uppgift att poängtera att det absolut inte finns någon som helst genväg till den fullkomliga människan eller den stora födelsen. Om det verkligen fanns en sådan genväg, skulle det vara alldeles onaturligt att denna då inte vore avsedd för alla människor. Varför skulle somliga väsen ha en längre väg till fullkomlighet och uppfylla flera svåra villkor än andra för att uppnå samma färdiga resultat? I hela naturens ordning i övrigt finns inte i något enda fall en sådan meningslöshet eller dåraktighet. Här är alla existerande rörelser led i ett logiskt, d.v.s. absolut nyttigt ändamål. Vi ser här t.ex. inte något fall av genvägar till att bli vuxen. Ett barn på tio år kan inte nå tjugoårsåldern utan att passera de övriga tio åren. Man kan inte bli tjugo år genom att endast uppleva tio, sjutton eller nitton år. 
Väsendets omdaning till den fullkomliga människan, Guds avbild, är inte som någon orden eller dekoration, någon detalj, vilken man som ett ynnestbevis plötsligt kan behängas med och så bli dubbad till riddare av ett visst högt adelsstånd. Vår väg till invigning är inte någon nådegåva som man tilldelas genom andra väsens sympatier eller ynnest, och det är inte heller ett trolleritrick eller något annat hokus-pokus som man kan begagna sig av genom att bli medlem i någon mystisk, magisk eller ockult skola eller cirkel. Här kan det vara bra att komma ihåg, att det bara finns en enda väg till den stora födelsen, och denna väg är uteslutande själens växt från den djuriska, dräpande principen - var och en är sig själv närmast till nästakärleksprincipen - var och en är sin nästa närmast. Detta betyder att man helt och fullt förstår sitt livs högsta mission och mening, nämligen att man inte har kommit till världen för att låta sig tjänas utan för att tjäna och att denna kunskap skall omsättas i livet som en absolut total levnadsart. Allt som avslöjar själviskhet är en falsk väg till invigning och kommer förr eller senare att på ett mer eller mindre obehagligt sätt avslöja sig för sitt upphov som tröskelns väktare. Ur Livets Bog Vl, st. 2005-7.

 

Hur undgår man att bli besatt?

av Martinus

Kan man bli besatt av onda andar? Kan en stackars människa verkligen hysa en sådan ande, och vad är orsaken till detta ?

Besatthet kan äga rum och är ofta en väsentlig faktor i orsaken till förbrytelser, mord och dråp. I sådana fall där en ogärning beror på en besatthet kan förbrytaren efteråt inte redogöra för sitt illdåd. Han har närmast varit i ett slags halvtrance. Han erinrar sig bara att han greps av ett oemotståndligt begär att utföra förbrytelsen. Då vetenskapen ännu inte är så långt framskriden att den kan dokumentera besatthet som en orsak, beskrivs denna stundom som ett "plötsligt utbrott av sinnessjukdom". Orsakerna till besatthet kan vara vitt skilda men beror i de flesta fall på en framträdande jordbundenhet hos det andliga väsen, som är upphov till besattheten. Denna jordbundenhet kan t. ex. bestå i hämndgirighet, dels mot individen som blev besatt och dels gentemot den individ som blev föremål för förbrytelsen. Besatthet kan också vara av en ljus natur, men den formen är inte så vanlig, eftersom ljusa andar förhållandevis snabbt lämnar den första sfären i den andliga världen, vilket är den sfär, varifrån all mörk besatthet kan utlösas och som därför huvudsakligen blott hyser primitiva och mörka andar eller väsen, som ännu fröjdar sig över mörka och dräpande manifestationer. Emot andlig besatthet har varje normal individ så stor motståndskraft att han inte kan besättas mot sin vilja. Besatthet kan därför endast äga rum i sådana fall då individen har förlorat tron på denna sin vilja eller har mistat sin självkontroll, t.ex. i trance, hypnos, under vredesutbrott osv. Under dessa tillstånd kan starka mörka andar ta ifrågavarande väsens fysiska kropp mer eller mindre i besittning och hänsynslöst genom denna söka tillfredsställelsen av sina primitiva fysiska begär. Det gäller därför att aldrig förlora sin självtillit, ty i övertygelsen om att inget andligt väsen kan ta ens fysiska kropp, som ju absolut endast är bestämd för en själv, i besittning, ligger beskyddet. Rikta in tanken på Gud varje gång du märker att något psykiskt obehagligt närmar sig. Du kommer då att vara den segerrike eller oövervinneliga härskaren i din egen organism, ty en sådan tankeinställning i renkultur utlöser vibrationer som försvagar varje form av mörk psykisk påverkan på samma sätt som vatten kan släcka eld.

Översättare: AW

 

© Martinus Institut 1981

Publicerad med tillåtelse från Martinus Institut

Läs också en f.d. yogis berättelse om negativa upplevelser i yoga övningar!